Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men i den mån en stigande folkbildning utanför fängelserna äfven inom
dessa verkade förbättring i hit hörande afseenden, blef det så
småningom en nödvändighet att tillgodose både fångarnes och fångvårdens
eget sannskyldiga intresse genom att skaffa fängelserna bibliotek; och
sedan K. Maj:t i staten för 1860 beviljat ett anslag af 1,500 rdr till
anskaffande af för ändamålet passande böcker för cellfängelserna, kunde
styrelsen vid dessa grundlägga de boksamlingar, hvilka, tillsammans
med de ungefär samtidigt vid öfriga fängelserna anordnade bibliotek,
år 1885 utgjordes af 41,049 volymer, däraf 28,271 af religiöst, 2,887
af historiskt eller geografiskt, 1,556 af naturvetenskapligt samt 8,335
af blandadt innehåll. Och jämte det cellskåp i olika af läns- och
kronocellfängelserna anordnades, tog undervisningsfrågan inom
fängelserna ett ännu viktigare steg framåt med inrättandet af särskilda
lärarebefattningar vid de centrala fångvårdsanstalterna. Redan den 27
dec. 1841 hade styrelsen utfärdat bestämmelser rörande undervisningen
af de å Långholmens korrektionsinrättning varande yngre personer,
hvilka skulle af någon bland korrektionisterna utsedd »skolmästare»
undervisas i religionsläran, räkning och skrifning samt om möjligt äfven
i »svenska geografien och historien», jämte det dessa »skolgossar» skulle
af en annan »för sitt uppförande välkänd och pålitlig korrektionist»
inläras i vissa yrken; till uppmuntran af hvilka båda undervisare
styrelsen ock bestämt, att de, »för att såmedelst utmärkas framför de
öfriga korrektionisterna», skulle erhålla blå kläder i stället för grå.
Men denna anordning var blott en nödfallsutväg och kunde icke
vidblifvas. En ny och bättre väg inslogs, då styrelsen den 27 juni 1870
medgaf anställandet af en lärare såsom biträde åt pastorn å
Långholmen; 1872 blef jämväl i Malmöfängelset en lärare anställd, och
inom de närmast följande tre åren anordnades skolundervisning
dessutom å Nya varfvet och å Norrmalm. År 1885 funnos vid hvart af
fängelserna å Långholmen och Nya varfvet två lärare, vid hvart af
fängelserna i Malmö och Karlskrona en lärare samt vid fängelset å
Norrmalm en lärarinna anställda, hvarjämte äfven vid
kronoarbetsstationerna skolundervisning meddelades fångarne.
I det k. brefvet den 24 nov. 1846 hade i enlighet med sista
punkten af fångvårdsstyrelsens förslag till provisoriskt
fängelsereglemente konungens befallningshafvande i Stockholms, Linköpings och
Kristianstads län uppmanats att, med fästad uppmärksamhet därpå,
huruledes cellfängelset afsåge att förhindra fångars umgänge med hvarandra
och med personer, hvilkas rättskaffenhet och pålitlighet ej voro tillförlitligen
kända, men ingalunda att afhålla fångarne ifrån samtal med gudfruktiga,
redliga och förståndiga personer, hvilkas förmaningar och uppmuntringar
kunde lända fångarne till förbättring och tröst, utse eller att af
menigheterna låta utse några män och för kvinnofångarne äfven fruntimmer,
som af kristlig kärlek åtoge sig att å de i cellfängelser förvarade
fångarne hafva tillsyn. Detta bref, hvars anor ju kunna spåras upp
till det k. brefvet den 3 febr. 1825, föranledde dels 1848 bildandet
af ett fångvårdssällskap i Kristianstad, det första i riket, dels ock
1854 en sammanslutning af några varmhjärtade och vördnadsvärda
kvinnor i hufvudstaden, Fredrika Bremer, Matilda Foy, Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
