Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreningens årsredogörelser, hvilka från och med år 1887 tryckas och
tillsändas samtliga föreningarna. Af dessa årsredogörelser finner man,
att en mycket omfattande verksamhet för motverkande af frigifna
fångars återfall i brott eller lösdrifveri inom alla delar af riket pågår.
Under åren 1884—1893 har centralforeningen med beklädnad, verktyg
eller arbetsförlag, hyreskjälp, arbetsanställning eller understöd för
färder till annan ort för att söka arbete bistått 628 frigifna, däraf 460
män och 168 kvinnor, och för sådant ändamål utgifvit 52,714 kronor.
Af de 388 män och 75 kvinnor, hvilka erhållit understöd till belopp
af mer än 15 kronor, hafva intill 1893 års slut 29 män och 2 kvinnor
sedermera straffats och 14 män häktats för brott, 49 män och 4
kvinnor dömts samt 30 män och 1 kvinna häktats eller varnats för
lösdrifveri ; och har således af männen 31,4 % och af kvinnorna 9,3 %
återfallit. Resultatet af dessa räddningsförsök har således varit ganska
gynnsamt, allra helst om man beaktar, att af de återfallna största
antalet icke på nytt begått brott utan allenast för lösdrifveri blifvit
föremål för polisåtgärder. Och af bifogade upplysningar ser man, att ganska
många af de hjälpta återvunnit en god och aktad ställning inom det
samhälle, hvilket, därest ingen hjälp lämnats dem, tvifvelsutan skulle
fått alltjämt räkna dem bland sina olycksbarn.
Centralforeningens samtliga skyddslingar under hela dess
verksamhetstid uppgår till 926. I Drottning Sofias skyddshem hafva under
tiden från dess stiftelse 370 kvinnor varit intagna, af hvilka inemot 70
% såsom räddade återgifvits samhället. Stockholms skyddsförening har
upptagit 290 skyddslingar, Göteborgs 490, Kristianstads 146, Malmöhus
128; antalet af samtliga föreningarnas skyddslingar uppgifves till 3,028,
däraf 2,156 män och 872 kvinnor. Oberäknadt Drottningens skyddshem
och centralforeningen, hvilken senare för sin verksamhet har att tillgå de
belopp ur fängelsernas besparingskassor, hvilka fångvårdsstyrelsen, i mån
af behof, åt densamma utanordnar, synas de öfriga föreningarna vid 1893
års slut äga tillgångar till belopp af något mer än 113,000 kronor.
Drottningens skyddshem, som äger en till 50,000 kronors värde
uppskattad fastighet i hufvudstaden, beräknar sina tillgångar vid 1893 års
slut till 97,000 kronor.
Det framgår häraf, att icke få krafter, icke obetydliga medel
anlitas för att bistå fångvården i omsorger för de frigifna. Intresset
härför synes ock vara i stigande. Då år 1885 af centralforeningen i
Stockholm understöddes 65 frigifna fångar, af andra skyddsföreningar
119, genom fängelseförvaltningarna 255 och af kommuner eller enskilda
76, tillsammans 515, bestiga sig motsvarande siffror 1893 till 64, 154,
734, 96; tillsammans 1,048. Procenten af återfall i förhållande till
antalet nykomna fångar var 1885 31,5, under det att den år 1893
sjunkit till 30,6. Något jämnt sjunkande kan dock icke uppvisas.
Under åren 1884—1893 växlar återfallsprocenten emellan högst 32,6
och lägst 26,8; för hela tioårsperioden utgör den 29,9.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
