Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Barndoms- och ynglingaår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likasom senare starkt utprägladt förakt för faran, hvilket
icke skydde att när som hälst gå öfver i oförvägenhet; men
detta personliga mod hade hos ättlingen af den gamla
kri-garstammen naturligtvis också andra rötter.
Till hvad Tavaststjerna sålunda själf i «Lille Karl»
berättar om sina pojkår må ännu läggas följande.
Såsom alldeles liten, vid endast sju månaders ålder,
angreps gossen af en häftig tnaginflammation, hvilken, enligt
en utförlig och rörande skildring i ett bref af modem, nådde
ett så hopplöst stadium, att läkarena reste sin väg och
slutet hvart ögonblick väntades; plötsligt skedde dock en
vändning till det bättre. Ett par år senare råkade Karl August
ut för ett annat slags lifsfara. Jämte hela familjen hade han
fatt begifva sig till Parola för att åskåda den stora
manöver, som där af Alexander II hölls om sommaren 1863.
En lomhörd tjänarinnas oaktsamhet gjorde att parfveln vid
målskjutningen plötsligt råkade midt in bland hvinande
kulor; men han räddades ur den ögonskenliga faran af en
soldat, som störtade fram, tog i honom och slungade honom
långt åt sidan öfver ett gärde och in i en vattenpuss, där
den nya sammetskolten och de hvita byxorna foro mycket
illa. Detta Karl Augusts första krigiska rön svalkade dock
icke hans håg för — visserligen mindre farliga — bataljer i
framtiden.
Vid ovanligt unga år begyntes hans första skolgång
hos en gammal «mamsell» Favorin, som bodde på Moisio,
en kilometer från Annila. Men vare sig att skoltvånget alt
för mycket stred mot det unga sinnets frihetskänsla eller
att lärarinnan icke föll honom i smaken, altnog, han
företog sig att jämte en kamrat utfundera ett lämpligt medel
att göra ett slut på detta tvång; men då man på förhand
kunde ana att hvarken böner eller uppstudsighet skulle
hjälpa, måste medlet väljas radikalt. Man beslöt sig för att
stjälpa omkull hela den gamla mamsellens bostad;
gärdes-gårdsstörar placerades under stenfoten, och pojkarna bandade
på af alla krafter, i hopp att byggningen skulle välta och
deras pinoande begrafvas under ruinerna. Framgången af
denna plan blef naturligtvis högst relativ; men det förgick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
