- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
8

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Barndoms- och ynglingaår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedermera gaf honom uppslaget till romanen «Hårda tider».
De gjorde ett så mycket djupare intryck på hans
mottagliga sinne, som modems död blef en omedelbar följd af dem.
Under den omvårdnad hon egnade de talrika sjuka, åt hvilka
fristad beredts i ett å Suivala enkom för dem inrättadt
lasarett, ådrog hon sig smitta och härjades själf af farsoten. I
nyssnämda bok har sonen förevigat hennes minne.

Modems död föranledde särskilda förändringar inom
familjen, bland annat att Karl August sändes till
Helsingfors i skola.

Bland hågkomster, som han bevarade från denna sin
första bekantskap med hufvudstaden, blef alltid den af hafvet
den tydligaste — hafvet, som han skulle komma att fästa sig
vid med en så passionerad hängifvenhet. Hvad han tjugu
år senare i »Marin och genre» låter »Sportsmannen» säga
om hafvet, hänför sig till detta intryck:

«Ända sedan jag som pojke kom ned till hafskusten för
första gängen, har sjön utöfvat en nästan trolsk dragningskraft
på mig. Jag kommer ännu ihäg, när jag efter en kvalmig
sommar uppe i inlandets svedjerök kom ned till Helsingfors för
terminen, med hvilken svällande lycklig känsla jag söp in den
friska hafsluften . . . Jag var så känslig för luftombytet, att jag
redan, när bantåget passerade Tölöviken, genom vagongsfönstren
vädrade doften af tång och salt vatten. Min första promenad i
staden gälde hamnen och Brunnsparksvallarna, där hafvet låg
fritt nedanför och sydvästen kom strykande öfver stora, hvita
vågkammar med en hänförande frisk och ovan arom för
upplandsbon. Och hafsbaden sedan, — åh, det var annat än att plaska i
en däfven insjös mörkbruna vatten! Efter en kvart timmes kallt
bad kunde jag bli stående under timmar vid stranden och dricka
den främmande luften, medan jag med odeladt intresse, följde en
skärgårdsskuta, hvars gråa segel nyss dykt upp mot horisonten
bortom Mälkö, tils den för dirkad bom länsade in genom
svallsjön i Ugnsmunnen. Men stack då en glänsande hvit lustseglare
ut till hafs förbi Långörn, höll den mina ögon magnetiskt vid
sig, tils den försvann bakom en udde, och jag själf genomblåst
af den skarpa vinden, frysande, med händerna i fickorna och
rockkragen uppvikt, begaf mig hemåt . . .»

Ett par år besökte han Privatlyceum och bodde
därunder hos sin morbror, den bekante teologieprofessom A.
F. Granfelt, hvilken han senare egnat en så vacker hyllning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wskat/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free