Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Barndoms- och ynglingaår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dikten «En patriark». Den förlorade moderliga
omvårdnaden ersattes till stor del genom att hans moster, fröken
Sofie Granfelt, i morföräldrarnas gamla hem å Ryttylä nu,
liksom senare, ständigt hade en varm och omhuldande
tillflykt öppen för honom. Och med sonlig tillgifvenhet var
han själf fast vid sin gamla tant, hvars innerliga vänskap
till den aflidna modem han hade att tacka för ett skydd
och en vård, som aldrig sveko. Dikten «I gammalt hem»
tolkar vackert hans tacksamhetskänsla för mostern, och i en
af sina känsjjgaste prosaskizzer, «Ett vändt blad» i
samlingen »Unga år», skildrar han detta sitt andra hem på Ryttylä:
•Här, i denna atmosfär af anspråkslös aristokrati, blomdoft
och gamla dagar, hade han sin vindskammare med ett gammalt
skrifbord, en stor soffa och fyra stolar, kommod, virkade
gardiner, blå tapeter och utsikt öfver en bit bördigt Tavastland med
alla finska utsikters blånande barrskog i fonden. En liten insjö
glittrade långt borta mellan vassen i den allra tidigaste
morgonstunden.
Här hade ynglingen för långa år sedan gömt undan sina
första, glödande rim, när den gamla på sina vandringar genom
huset tittade upp till honom för att se efter hvad han hade för
sig. Här hade han senare i ensamma, grubblande stunder efter
långa, rastlösa vandringar ute i världen sett alla sina sväfvande
och gyllne ynglingadrömmar bli karg hvardaglighet, och här hade
ur de flyende illusionernas dimma konturerna till mannens
karaktär vuxit fram.
Under sträfsamma dagar och sömnlösa nätter hade han här
försökt gifva konstens form åt alla korsande tankar, som lifvet
jagade genom hans hjärna. Märkvärdiga, brinnande sträfvanden,
som krönts med stundens flyktiga framgång, hvilken likt balsam
flöt öfver äregirighetens och själfkärlekens plågor, utan att
någonsin unna honom en feberfri ro. Här hade han sönderbruten
fallit ihop under känslan af sin oförmåga, för att följande dag med
en nästan krampaktig viljeyttring sätta sig öfver sina tvifvel och
en lycklig, kort stund betagas af den blinda och kraftiga
öfver-tygelse, som de vise kalla inspiration . . .»
Emellertid gifte fadern om sig 1872 och flyttade
tillbaka till St. Michel, hvarvid Karl August åter sattes i skola
i denna stad, nu i svenska lyceum, där han, oaktadt fadern
redan 1874 afled, stannade ännu fyra år framåt. Ferierna
tillbragtes dels hos hans förmyndare, öfverste Ruin å
Mom-mila-Hietois i Tavastland, dels hos mostern å Ryttylä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>