- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
24

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den andra börjar om sommaren sistnämda år och fortsattes
genom de två följande åren. Denna senare periods
produktion är till största delen känd genom samlingen «För
Morgonbris» — dock har en del icke intagits i denna samling.
Den förra periodens dikter äro alla outgifna; ett antal af
nära sextio har bevarats och de kunna, äfven om de icke
vore daterade, lätt särskiljas från de andra. Endast få af
dem äro skrifna senare än 1880.

Tavaststjernas tidigaste undomsdiktning har intet af
den friska, lätta inspiration, som kväller så rik i
Morgonbrisens sånger. Den är snarare tung och reflekterad, formen
är sällan färdig, trots en del flytande ansatser i olika
meterslag, språket är öfvervägande torrt och fullt af banala
reminiscenser, och uttrycket är ofta otympligt. Den
svårighet Tavaststjerna alltid hade att tänka en poetisk tanke
helt ut, framträder i dessa försök mycket bjärt; där det
gäller koncentration i slutet, blir detta matt, stundom
alldeles förfeladt. Icke minst är det fallet i ett antal satiriska
småstycken med epigrammatisk anläggning, hvilka därför
ock gifva en svagare föreställning om den ungdomliga
poetens konceptionsförmåga än häftenas öfriga innehåll.
Ta-vaststjema saknade ju i hög grad epigrammatistens
väsentliga egenskap, att i en skarp slutvändning med två eller tre
bjärt flammande ord lysa upp sin idé. Men stycken finnas
i alla fall, i hvilka en anmärkningsvärdt lätt löpande vers
och otvunget fallande rim — någongång äfven vackert funna
uttryck — visa att tjuguåringen var på väg att i det
poetiska handtvärket trampa ut lärlingsskoma.

Ämnena variera lika mycket som versformerna och
skilja sig i det hela föga från hvad som brukar behandlas
i vanlig tjuguårs poesi: idealismen, som besjunger det sanna
och ädla, föraktet för penningar och kryperi,
sentimentaliteten, som har medkänsla med «Brottslingen», den lillgamla
beundran för ruset och krogen, ledan vid lifvet — alt finnes
där. Men vissa drag frappera dock i alt detta. Främst det,
att erotiken har ett så ytterst ringa rum. Det finnes visst
några dikter, där den kommer fram, men den spelar endast
en biroll och fa.r sitt uttryck mera i lugn betraktelse än i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free