Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Literära sträfvanden vid början af 80-talet. — «För Morgonbris». — Utkast och projekt från denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga lifvet af andra, och framför alt tvungo de unga att
drifva en agitation, hvilken förbrände deras bästa lifskraft
och icke gaf ro till positivt arbete. Ej under, om då bland
dem höjdes rop efter rikare andlig näring, efter
mångsidigare diskussion, efter friare luft att andas i. Men dessa
rop förstodos lika litet när de frairikommo i Tavaststjernas
fragmentariska inkast i diskussionen på polyteknikemas
möten, som när de på annat håll senare ledde till den
ursprungligen literära, sedermera politiska sammanslutning,
hvilken växte ut till den s. k. ungfennomanin.
Detta nästan brutala pereat öfver alt som syftade åt
beröring med utlandet, hade sin grund dels i öfvertygelsen,
att hvarochen måste uppoffra sig för språkfrågan, som var
existensens grundbetingelse för det ena som för det andra
partiet, dels och framför alt i en oförbätterlig chauvinism.
Kärleken till fosterlandet förblandades med kritiklös
beundran af alla dess förhållanden och nedlåten öfverlägsenhet
gentemot alt utländskt. En sådan chauvinism värkade
naturligtvis motsatsen af hvad den predikade. Många bland
de unga sporde sig, om rätta sättet att göra fosterlandet
nytta värkligen var att egna en omdömeslös dyrkan åt alt
hvad som rymdes inom dess gränser, att betäcka sina ögon
för mänsklighetens större eller mindra frågor och i vis
själf-tillräcklighet anse att de icke kommo oss vid. Och när
svaret på denna fråga utföll nekande, inträffade också en
förskjutning i fosterlandskänslan, ingalunda i dess styrka,
men väl i dess form.
På detta sätt trängde sig småningom ett nytt
åskådningssätt fram, försiktigt beredande åt den gamla idealismen
en vördad plats i fonden, men skarpt fastande sitt öga vid
de värklighetsspörsmål, hvilka spelades ut närmast rampen.
Ofvergången, som slutligen ledde till en hälsosam
sammansmältning mellan de båda, medförde icke några häftiga
slitningar; omärkligt hade strömmen en vacker dag sugit sig
in och gripit äfven många af de mest tviflande. Och om
an chauvinismens spår hos oss äro långt ifrån utplånade, sä
måste det medges, att den sunda kritiken på dessa tjugu år
gjort oerhörda framsteg, tack vare bland annat just det, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
