Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Literära sträfvanden vid början af 80-talet. — «För Morgonbris». — Utkast och projekt från denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösslita sig från de idéer och åskådningar, som mer eller
mindre utpräglade återfinnas i nästan alla diktsamlingar som
hos oss skådat dagen, att t. ex. ordet fosterland icke en
enda gång hos honom förekommer, så häntyder däijämte
hela språket, de begagnade orden och ordställningarna, på
ett sätt att dikta, alldeles olika det inom vår poesi hittils
vanliga». Han framhåller att diktsamlingens namn icke bör
tagas alldeles efter orden, ty denna poesi påminner om en
ung man, som redan undangjort sin första kurs i lifvets skola
och som lärt sig att genom sin pincenez upptäcka mycket
och mångt, som icke är som det borde vara. Han
påpekar vidare inflytandet från Snoilsky, hvilket dock icke
förhindrar T. att i de allra flesta af sina dikter visa ett
origi-nelt drag. Han prisar förmågan att med en enda liten
vändning gifva situationen en egendomlig klarhet och
begränsning, hvilket gör att det mest utvecklade sinnet hos T:s
sångmö förefaller att vara synen. Han varnar sist för den
farliga frästelse, som ligger i T:s utomordentliga talang att måla
och hänvisar till hvad T. själf lika fint som sant har sagt:
Får du ock din luft att bära
dofterna frän dunkel strand —
Målare, din konst i ära,
valdhornstonen ej du band.
»Ledsamt vore det i sanning», slutar Lagus, «om icke
denna poesi skulle utveckla sig till alt hvad den är ämad
att blifva, ty det är dock längesedan vår allmänhet (att
hälsa en] diktare af herr T:s begåfning. Den morgonbris,
som redan fört honom ett så långt stycke framåt, skall väl
alt vidare fylla hans segel och bära hans farkost till alt
vackrare stränder, och den erfarenhet han redan förvärfvat
sig af lifvet, dess stormar, fröjder och motgångar, skall
säkert engång vidgas och tätna, vidgas i kärlek, tätna i djup»,
Denna recension är icke minst anmärkningsvärd därför,
att den härstammar från en man, hvilken varit en af den
efter-runebergska riktningens förnämsta representanter hos
oss och själf fatt erfara att hans skaldskap kanske icke
uppskattats så, som det förtjänat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
