- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
71

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pendant ti]] detta stycke, n:o 44, vill skalden uttrycka alt,
hvad hon varit för honom, hon, som sent skall glömmas,
och när han vill teckna det innerligaste, det mest förtrogna
band som bundit henne vid hans hjärta, förliknar han henne
vid dikten, som spirat i hans fantasi en ljus vårdag:

Du var mig mera nära
än lyckan till sin graf,
än tomhet är till ära,
än tiggaren sin staf.

Du var mig mera nära
än solsken blomman är,
än den, som måste bära,
till bördan, som han bär.

Du var mig mera nära
än kärleken sin bikt;
du var min ljusa, skära,
försvunna vårdags dikt.

Dessa strofer, skrifna vid tjuguett år, äro funna med
en förvånande lätthet och höra till det vackraste, mest
afrun-dade, som sprungit ur denne unge lyrikers inspiration.1)

En otrolig lätthet för formen är i allmänhet
utmärkande för dessa stycken, hvilka med sin begränsning och
sitt vanligen ytterst knappa versmått bort, tycker man,
fordra en alldeles särskild uppmärksamhet. Denna har
påtagligen icke skänkts dem af deras skald. Han har haft
inom sig ett outtömligt förråd af melodier och blott behöft
göra sig mödan att kasta dem på pappret. Han har
vaknat med dem på läpparna och stigit upp och skrifvit ner
dem i ett drag. De gånger han ändrat, har det gält att
stämma en alt för rikt flytande åder, men såvidt man kan se
ha de flesta af de små dikterna förarbetats färdiga i fantasin.
De äro som lätta, skimrande sländor, hvilka han sändt ut i

*) I* hans konceptbok äro de nedsktifna i ett enda drag. Blott andra
strofens två senare rader äro satta i klämmer (möjligen af Neiglicks hand),
antydande att de borde ändras, hvilket dock ej blef af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free