- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
78

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En marodör ett stenkast därifrån
i tanken räknar vinsten af ett rån
och öfver dem står nattens diadem.

En annan liknande rimmad berättelse, «Den sista
paraden», som har till stoff någon anekdot om ett kompani
engelska sjösoldater, hvilka offrade sig åt en hjältemodig död i
stormen för att rädda besättningen på ett fartyg, och som
förresten kanske uppstått under «Terje Vigens» inflytande —
formen tyder därpå — är nog slutförd, men så pass skral,
att den ej bör citeras. Ännu ett tredje stoff har
Tavast-stjema begynt att behandla i denna form, och det lilla
utkastet kan såtillvida vara intressant, som det tyckes haft för
afsikt att skildra en sluten och underlig typ af det slag,
hvilket sedermera så ofta återkommer i Tavaststjemas diktning.
Endast följande rader ha nedskrifvits:

Till tullstationen i Korpo skär
vid uppsyningsmansombytet
det kommit en herre, en sådan där,
som icke vill låta en komma för när.

Och det blef också det lytet
som tuggades om af Pål och Pär.

Han satt till rors i sin egen båt,
när först han kom till stationen,
och förde ingen särdeles ståt,
men det fans något man harmades åt
i själfva hans sätt och i tonen.

Han gaf befallningen kort och skygt,

han hade blifvit förvånad

när icke man genast till handling ryckt,

så hade han gripit en arm och tryckt

med Ungrarna in en blånad,

så hade det gått en månad

och han hade ordnat hemmet snygt,

åt söder en veranda han bygt

där frun höll till med sin spånad.

Mot hösten greps han af trånad
och låg pä sjön hela dygnet om,
fast ingen smuglare nära kom
och vaksamheten blef hånad . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free