- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
90

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Vistelse i Paris. — Hemkomst. — Andra upplagan af «För Morgonbris». — «Frun emanciperar sig». — Öfversättningar. — «Nya vers». — Uttalanden och planer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hafva tillfört denna grupp af dikterna en stor vinning. Den
första har ett tycke af det novellistiska behandlingssättet i
« Ny a vers» och förefaller som utbruten därifrån; den är
förträffligt sedd såväl i yttre som i inre afseende. De små
arkitekturskizzema äro flyktigare-utkastade, som akvareller,
gjorda i förbifarten, men hafva hela det friska intryckets
värkan; den sista utmynnar dessutom i ett motiv —
arbetarena i klostret, intagande sin måltid i munkarnas
refek-torium och glömmande «att brödet ej blifvit välsignadt» —
som ger en ypperlig nutids- och ögonblicksrelief åt det hela.
«Konsert i ateliem» åter har fart och friskhet i stämningen.
De tre öfriga dikterna äro intagna i afdelningen «Unga
tankar». I den vackra barkarollen «Håglöshet» (ursprungligen
benämd «Önskan») kallas minnena fram från
ungdomsdrömmarnas dagar i en vågig, söfvande rytm:

Komma tankar, komma känslotunga,

veka, fjärran från, att i en dyning gunga

lefnadsjullen ömt,

hvilar jag på åran, hvilar ofta,

att dess vaggning känna, känna blommor dofta

såsom förr jag drömt,

och långtifrån att drifva dem bort, öppnar skalden for dem
den vrå i sitt hjärta, som trots alt, ännu gömmer en rest af
vekheten från fordom, håller minnena kvar där och glädes åt dem:

. . . endast att jag får
hvila uppä åran, hvila ofta,
känna dyningen och känna blommor dofta
som i unga år!

Dikten är daterad den 29 oktober 1883, samma dag
som «Konsert i ateliem».

Om satiren i «Den världserfame» är intet särskildt att
säga. I «Själfförsvar» far kritiken sin släng och författaren
själf en annan: men han håller med stor och lofvärd
oför-skräckthet på att fantasin «har tusan till herskarrätt» och på
sin egen rätt att säga hvad han tänker — «fast färgerna
äro från Lima och ämnet från Piteå». En själfbekännelse,
som i flera hänseenden träffade ganska rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wskat/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free