- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
109

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

literära uppfostran intager ett lika stort som själfskrifvet
ram, samt »Hertiginnan af Finland». Men utom af Topelius
hade den längre berättelsens form tidigare knappast odlats
af någon annan än Fredrika Runeberg. Hennes tvänne
romaner (eller kanske rättare noveller) «Sigrid Liljeholm» och
iFru Catharina Boije» höra naturligtvis ock, trots den i ett
visst fall rätt moderna tendensen, till en längesedan
förgången riktnings alster. Den efter-runebergska literaturen var
öfvervägande lyrisk; vek den af från regeln, så steg den in
på det historiska dramats område, stundom den kortare
novellens, men på romanens vågade den sig icke. Hvarför?
1 boijan troligen därför, att romanen hade så litet
traditioner hos oss och att den enda större produkt inom denna
iiteraturgren, just »Fältskärens berättelser», var så stor, att
den öfverskuggade möjligheterna för hvarje täflan. Senare
därför, att krafterna icke räckte till annat än alstring i smått.
Men äfven om förmågan varit rikare, hade själfförtroendet
dock knappast hållit stånd inför den mäktiga éclat, som
om-gaf den skandinaviska realismens uppträdande: den drog
plötsligt in i Finland med pukor och trumpeter, sopande
ner från salongsborden icke blott de svenska romanerna frän
seklets midt, men också Dickens och de andra nyare
engelska, som för tillfället voro den mest omtyckta läsningen,
tnedan i mera literära kretsar Zolas första arbeten ifrigt
studerades och diskuterades. Att häfva upp sin stamma
midt i det buller af häjdlös beundran, som hälsade dessa
nykomlingar, hade varit förgäfves, med mindre talanger
funnits, som kunde täfla med deras. Och ingen människa tänkte
häller på att i Finland någonting liknande kunde uppstå.

Först när den första entusiasmens bränningar hunnit
draga sig tillbaka, blef det på tiden att fråga sig, om deras
stänk icke fatt något frö att spira upp äfven här, som nu
kunde utveckla sig lugnt och utan anspråk. Och denna
stämning sammanföll ungefär med den period i Tavaststjernas
utveckling, då han, efter att ha skakat ut sina
ungdomskänslor i lyriska former, började se sig om efter större ämnen
att behandlas på prosa. Ty det stod ganska tidigt klart för
honom, att prosan skulle blifva det trappsteg, på hvilket han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free