- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
118

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men när den nalkas norden med dess dystra himmel och
magra jord, dess köld och ldnga vintermörker, stannar den
tveksam inför den hårda naturens öfvermakt öfver kulturen.

Kan jag uträtta någonting här? — Ja, jag skall och jag vill
och jag kan värka öfveralt där ett mänskligt bröst klappar
längtande efter frisk och sund lefnadsglädje!

Och den stora tanken kommer öfver Östersjön, smyger in
i tänkande, kloka hufvuden och öppnar entusiastiska hjärtan, och
då uppstår en brottning nere vid kusten mellan det gamla och
det nya. Ständigt friska och lockande strömningar komma
nedifrån det soliga Europa med löften om att lifvet är skönt och
godt och värdt att lefvas i och för sig, men möta här på
kusten en annan sträng och dyster och tungsint, som fostrats af
århundradens nöd och hård kamp hemma i det fattiga Finland.

Då uppstår där den hvirfvel, som drager ned i sin
sjudande tratt alla, hvilka engäng fattats af strömmen. Det hjälper
ej att sluta ögonen till, man drages och rycks, man kastas och
vräkes, till dess öfvertygelsen ger en fast botten under fotterna.
Men bland ungdomen dras mängen ner i djupet eller kommer
han ur hvirfveln andligen lam och viljelös, utan förmåga att tro
och utan ädlare handlingskraft. Innan man nätt sin öfvertygelse
är det ett tungt lif, midt i ungdomens gladaste, löftesrikaste år
och rikt på faror. Ty alla, som ha ett djupare själslif att odla,
måste tänka själfva, välja själfva det ena eller det andra, sedan
engång tviflet dragit ned det färdiga och traditionella frän den
piedestal, dit uppfostran i hem och skola stält detsamma.

Det är just under den tiden, som mängen ädel och
varmhjärtad ung man eller kvinna gär tungsint och otillgänglig
omkring, utsatt för de äldres ständiga förebråelser, och det är då
man alltid påminnes af vänliga tanter och godmodiga farbröder
om huru glada de voro i sin ungdom och huru de visste fånga
glädjen; — liksom icke den unga generationen hade samma
brusande lefnadsmod och brännande längtan nu, fastän det andliga
trycket däröfver är större och sanningssträfvandet djupare än någonsin».

I dessa varmt sagdaom också stundom
litetsammanhangs-lösa reflexioner ligger mycken sanning: hvad ofvan citerats och
sagts rörande ungdomens sinnelag under denna tid stämmer
ju ock därmed öfverens. Men frågan är, i hvilken mån just
ungdom af det slag som Ben Thomén och hans kamrater
stodo under inflytande af denna konflikt emellan den
inneboende lifsglädjen och hvirfveln, som for af med tron och
handlingskraften, och om teckningen således här är alldeles
på sin plats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free