- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
123

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kloka synpunkter innehöll därför kritiken en del orättvisa
fordringar på författaren. Den förbisåg altför mycket, att
boken i själfva värket gestaltat sig till en rent individuell
skildring och att den främst måste som sådan bedömas, om
ock författaren själf genom en eller annan antydning
inviterat läsaren till att vänta större och allmännare horisonter.
Och ställer man sig engång på denna ståndpunkt, så synes
mig förhållandet mellan bokens starkare och svagare sidor
blifva ett annat; de förra flyttas till första planet, de senare
till det andra.

Väl kan mot kompositionen af denna roman mycket
anmärkas. Den hade bort vara fastare; de täta sprången
från en scen till en annan lämna intrycket af en rad vid
hvarandra stälda bilder. Detta är ju rent konstnärligt taget
ett fel, men det har en viss motivering i Bens eget sätt att
se lifvet som en räcka af taflor och känna det endast som
en följd af stämningar, utan att tränga djupare in i dess
hvarför och huru Därmed är naturligtvis icke sådant
ursäk-tadt, som de reflexioner af författaren, hvilka stå utom alt
egentligt sammanhang med Bens lif. För öfrigt saknar
kompositionen ingalunda sina förtjänster. Lokaliteten är
begränsad till Bens födelsebygd, hufvudstaden och den lilla
stationen i ödemarken, där berättelsen stannar; en större
splittring undvikes -genom att med god takt hvarken Bens
tingsvistelse eller hans fyra år utomlands framställas
annorlunda än i hans minne. Och med ett mycket godt drag
förbindas berättelsens början och slut genom den grupp
som bildar staffaget i båda — Ben, hans mor och hans
syster; ovilkorligen slår tanken en brygga från den sista
scenen, den vemodiga vinterkvällen på Kituri, där Ben
spelar hela sitt förflutna lif medan modem och system
tigande lyssna, till sommareftermiddagen i första kapitlet,
med Bens energiska arbete pä sveden och bekymret, som
hans närmaste hysa för den vilde pojkbaddaren — och alt
som ligger emellan tränger ihop sig till en lätt öfverskådlig
helhet.

I karaktärsteckningen finnas otvifvelaktigt en hel del
luckor. Hos Ben vill Tavaststjerna visa två siflor, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free