- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
126

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lagset och afundsamt pä samma gång sneglar åt kretsar,
där glädjen trifves, som går sin bana fram och röres af
intet omkring honom, han skymtar ju här och hvar redan
i vårt studentlif, ehuru hans karriär icke plägar, såsom
Sybergs, nöja sig med ett lektorat i landsorten som slutpunkt.

När Tavaststjerna i sin teckning af hufvudfigurema
Ben och Sigrid såväl som af viktiga bifigurer, exempelvis
modem, lämnar en del att utfyllas af läsarens fantasi, så
sammanhänger detta med ett drag, eget för hela boken,
nämligen att denna i själfva värket är realistisk blott till
hälften. Hvad man åtminstone den tiden förstod med en
realistisk roman, det uppfyller «Barndomsvänner» endast
såtillvida som den skildrar nutid, som den går till minutiösa
detaljer i beskrifningen af naturen och omgifningen förresten,
samt utan betänkande upptager motiv från det gröfre
erotiska lifvets område. Men bakom alt detta finnes
någonting, som sätter fantasin i rörelse och som ger ljud åt strängar,
hvilka den egentliga realistiska literaturen åtminstone icke
på detta sätt berörde. Det brusar ungdom i denna bok, äkta,
lifsvarm ungdom med det starkaste och finaste den kan hafva:
tron på sin egen kraft och på skönheten i sina egna känslor.
Men äfven när de rosiga perspektiven försvinna med
sommarfägringen vid Saima, när lifsmodet vid unga år
sönder-males i värklighetens hjul, ja till och med när brustenheten
blir fullständig och mannaåldern börjar med slutet på alla
förhoppningar, till och med då återstår ett poetiskt, naivt
intryck af någonting ungt och rent, som icke kunnat
drunkna i stormarna. Det dallrar kvar i luften efter
berättelsens sista punkt, på samma sätt som vemodet i
«Morgonbrisens» sista strof, med den skilnad, att där är det
slutsången öfver en period af unga känslor, här öfver ett helt lif.
Men samma stilla saknad stiger här fram med minnet af
alt, som i ungdomen mistats och känslan af att det är
ohjälpligt, oåterkalleligt förloradt.

I detta lyriska innehåll ligger «Barndomsvänners» största
förtjänst och dess outplånliga charme — outplånlig, emedan
den tagit en form, som i sin starka omedelbarhet ännu efter
långa tider ger samma betagande intryck. Det är fart, lif

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free