Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Vistelse i Stockholm och Köpenhamn. — «En inföding». — «I förbindelser». — Statens pris. — «Affärer». — «Marin och genre». — «Dikter i väntan». — Dramatiska småsaker. — Fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På vårvintern 1889 erhöll Tavaststjema sin första
officiella uppmuntran i form af ett statspris. Ofta upprepade
förslag rörande stipendier af allmänna medel åt framstående
skriftställare föranledde ändtligen senaten att vid denna tid
nedsätta en komité med uppdrag att föreslå icke blott en
af landets författare till erhållande af ett understöd om 2,000
mark årligen i tvänne år, hvilket genast stäldes till
förfogande, utan också något sätt för dylika premiers utdelande
i framtiden. Till ordförande i komitén kallades Z. Topelius,
till ledamöter professorerna C. G. Estlander och Th. Rein
samt docenterna E. Aspelin och VV. Söderhjelm. En stark
böjelse att tilldela det lediganslagna beloppet åt Minna Canth
gjorde sig bland några af komiténs medlemmar gällande, och
såvidt jag minnes var det endast Rein, hvilken genast
föreslog Tavaststjema i första rummet. Då det emellertid
antogs ,att fru Canth med anledning af ett socialistiskt färgadt
skådespel, som nyligen af ordningsmakten förbjudits att
uppföras, troligen icke skulle komma att af senaten premieras,
gingo äfven tvänne andra medlemmar öfver på
Tavaststjema, hvarigenom han fick majoritet. Minoriteten röstade
för Shakespeare-öfversättaren Paavo Cajander. Senaten
stadfäste komiténs förslag med afseende å Tavaststjema, endast
höjande beloppet till 2,500 mark, eller den summa komitén
föreslagit att i framtiden för hvarje gång utdelas.1)
Tavaststjema erhöll sålunda det första af staten utgifna pris för
skönliterär värksamhet i Finland.
Ungefär vid samma tid blef Tavaststjernas hela
dit-tilsvarande produktion föremål för en längre essay af Valfrid
Vasenius i tidskriften Valvoja (1889, ss. 228 ff., 414 ff.).
Denna uppsats ställer sig mindre på literärt-estetisk än på
socialt-etisk grund, hvarför t. ex. skaldens lyriska diktning
råkar ut för en skarp kritik — den har ej handling utan
bara stämningar, kvinnorna i «Nya vers» arbeta icke o. s. v.
Intressantare är undersökningen af de förutsättningar, som
ligga till grund för den sociala skildringen i «Barndomsvän-
1 Komiténs utlåtande finnes fullständigt publiceradt i Hufvudstadsbladet
för den 9 maj 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
