- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
160

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från de vida vyerna, för att koncentrera all min kraft på det
närmast stående, nåbara! Åh! — våren var ett barn likväl, men
ett stort, kraftigt, vaket barn med ungdomens vyer utan gräns,
med dess stormande hälsa och helgjutna tro.

Jag lutade mig närmare mot henne och njöt af hennes
sunda andedräkt, som omfläktade min panna. Med hufvudet i
hennes knä kände jag mina tankar stärkas, mitt hopp växa och
hälsan med ny fart strömma i min blod.

— Välsignade, stora barn . . .

I det samma slöt hon till min mun med en kyss, kylig
och frisk som ett barns, läskande som vågens och fri från all
brännande, tung lidelse. Jag kände föryngringen strömma
igenom mig som en renande vårflod, hvilken sköljde bort alla
grumliga tankar och all isig småaktighet. Jag blef klar och kall
om mitt tunga hufvud, hjärtat slog friskt och kraftigt och jag
spratt upp i skrifstolen med blicken klarvaken och en
märkvärdig spänstighet öfver hela mitt väsen.

— Välsignade, stora barn!

Jag sökte efter henne i rummet, men hon hade rymt ifrån
mig för att kasta sig i en mäktig, strålande ljusflod med hundra
färgspel öfver park och fjärd och land och stad, och jag såg
hennes friska löje oberoende och själfmedvetet lysa ur hvaije
vrå af landskapet framför mig«.

Detta är ett af de fa ställen i Tavaststjernas
produktion, där hans stora, djupast bakom all pessimism gömda
tro på lifvets härlighet bryter fram i ord. Detta är också
en af de fa gånger, hans fosterlandskänsla yttrar sig i en så
hänförd form. Väckt af naturens skönhet, sväller den ut,
vidgar hjärta och blick, och spränger alla reflexionens och
reservationens bojor, som förr velat hindra dess flykt.

Från »Vårens kyss» ger sig öfvergången lätt till de
patriotiska dikter, som bilda första afdelningen i «Dikter i
väntan», den som bär öfverskriften «Mitt land».

Jag har redan ofvan antydt hvilken betydelse for
Tavaststjernas sätt att betrakta förhållandena i hemlandet,
som måste tillskrifvas hans utrikesvistelse under vintern 1887.
Sannolikt trängde sig liknande synpunkter fram desto oftare,
ju mera han var borta hemifrån. Visst är åtminstone att de
händelser, hvilka på vårvintern 1890 begynte rubba vår
nationella tillförsikt, äfven gjorde ett starkt intryck på
Tavaststjema. Vidlyftigt talar han i bref från denna tid om «detstor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free