- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
205

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det till, att boken skrefs på en oerhördt kort tid, hvarför
skildringen, äfven om dess grunddrag voro i tanken färdiga
förut, ryckte författaren med sig utan att gifva honom tid
att öfverblicka fördelningen af de olika partierna. Så frästas
han af kaptenens tacksamma figur att redan i början gifva
honom ett altför stort rum i förhållande till den uppgift han
har i själfva berättelsen, och hvilken godt skulle vara
preciserad genom några viktiga och förträffliga scener, den med
Anna Mellilä och Pihl, den med fru von Blume samt
hem-larden i frostnatten. Men det har varit Tavaststjernas mening
att göra Thoreld till bokens stora hufvudperson, och
karaktären har lockat honom så mycket mera som han i
densamma nedlagt ett och annat drag af sig själf. Så kan det,
som han säger om Thorelds isolering — hvilket föröfrigt
icke går så alldeles väl ihop med figurens senare stadier —
lika väl och bättre vara sagdt om Tavaststjema: «Han visste
icke att en person, som isolerar sig eller går sina egna vägar,
äfven inom det stora samhället alltid blir betraktad med
skefva ögon och att endast den, som låter sina dygder vägas
och förstås af en och hvar, kan räkna på medhåll, medan
den, som af blyghet eller stolthet icke kommit i gunst,
aldrig har några goda sidor, som hela världen kunnat
konstatera. Det är en förolämpning, som man tillfogar sina
närmaste, när man går sin väg deras lof förutan». Det blir
dock icke möjligt att uppehålla intresset för kapten Thoreld
blott genom hans förhållande till de nödlidande och den
okritiska hjälpsamhet han utöfvar, då han delar ut penningar åt
alla mötande — för resten ett mycket väl funnet drag, —
ej häller genom hans planer på Louise. Denna kärlekshandel
är en banal romanepisod, som blir ännu tråkigare, när
författaren, efter det ridån gått ned öfver det egentliga dramat,
återkommer till densamma, låtande den vid dödslägret
osympatiskt blandas ihop med ryktena om kaptenens förhållande
till Anna Mellilä, samt sedan i slutet på ett tämligen
dunkelt sätt användande den till ett slags försonande perspektiv
öfver hvad som skall följa efter bokens sista punkt. Det är,
synes det mig, dessa två omständigheter, den altför breda
behandlingen af Thoreld samt hela hans kurtishistoria, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free