Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Resa till Köpenhamn och Sverge. — Svenska Literatursällskapets pris. — Giftermål. — «Hårda tider». — «Fyra dramatiska småstycken». — Vistelse i hemlandet. — «Unga år». — «Uramo torp». — Tavaststjerna presenteras i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvaga intrycket af »Hårda tider». Men jag finner icke att
de båda kretsarna af personer och handlingar skulle stå så
långt från hvarandra som t. ex. kritiken i Finsk Tidskrift
framhöll. Redan genom sättet, på hvilket Pihl kommer sig
till Uramo torp och Anna Mellilä, blir kaptenen intimt fastad
vid detta pars följande öden, och hans ställning till saken
kompliceras ännu mera, när Johanna uppträder hos honom
på Herrö. Helt naturligt faller sig ju ock Lehtimaas
förhållande till Louise von Blume och hennes familj på Kotkais,
och det är ju genom henne han kommer till full insikt om
sitt brott och till dess frivilliga försonande. Beröringen
mellan de två samhällslagrens representanter har sålunda
ingenting tvunget i sin motivering, ej häller tyckes mig
berättelsen fordra att den utsträckts till flere punkter. Men själfva
utförandet af dessa motiv hade helt säkert vunnit på en
stramare behandling; ju mera läsaren förlorar intresset för
kaptenen, desto mera utplånas ock ur hans minne den
psykologiska motsättningen mellan den af Thoreld representerade
öfverklassen och det hungrande folket, och detta upphjälpes
icke genom sådana nödfallsutvägar, som t. ex. den stora
festmiddagen på Herrö. Och på detta sätt skymmes den
synpunkt, från hvilken författaren egentligen utgått.
Det kan knappast sägas att stilen i «Hårda tider»
genomgående vore bättre än i Tavaststjernas tidigare
prosaarbeten, t. ex. »I Förbindelser»; den är tvärtom ojämnare.
Anmärkningarna mot själfva språkfelen har jag tidigare
omtalat. Måhända gjorde man för stor affar af dessa
slarfvig-heter, hvilka ju samlade på ett ställe förskräcka, men i det
stora sammanhanget ej förefalla så vådliga, som man med
en lätt förstådd förargelse framstälde dem. Frånsedt dessa fel
finnes det sidor, som äro rent af dåligt skrifna såsom t. ex.
de sista sidorna i I3:de kapitlet, hvilka skildra den fågelfrie
Lehtimaas irrfärder i skogen; där hade ämnet dock nästan
omedvetet bort smyga sig in i en löpande och färgrik
form. Men i gengäld inrymmer denna bok några andra sidor,
hvilka utmärka den högsta punkt af framställningsförmåga
Tavaststjerna dittils nått. Jag nämner början af första
kapitlet med den förträffligt gjorda dystra tavastländska höstbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
