Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Resa till Köpenhamn och Sverge. — Svenska Literatursällskapets pris. — Giftermål. — «Hårda tider». — «Fyra dramatiska småstycken». — Vistelse i hemlandet. — «Unga år». — «Uramo torp». — Tavaststjerna presenteras i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är som det kan. Godmorgon, herr kapten! Det
är som det kan.
— Fruset!
— Fruset! svarade han lakoniskt och räckte kaptenen
rågstånden. Med en lätt tryckning bröt han af de stelfrusna axen;
— de voro alldeles islupna, infattade som i kristall.
— Gud hjälpe oss nu, herr kapten, för själfva kunna vi
det inte!
Bonden stod med sin tofviga lugg och sitt omornade
ansikte midt i solskenet och såg så bruten ut, att kaptenen nu
först fattade olyckans vidd.
— Nå, nå, mera mod! Det har väl inte frusit rubb och
stubb häller!
— Nej, men det gör det nästa natt.
Med det beskedet åkte kaptenen vidare genom sina
rågfält, som sågo helt vanliga ut, förbi potatisland, som ännu icke
svartnat, upp till sitt vackra hem och sökte i sömnen undfly
alla de tunga tankar, som togo honom och hans land i
besittning denna strålande vackra frostmorgon i förra hälften af
Augusti».
Huru ofta har man icke, när på kyliga
sensommarkvällar frosten hotar och man med ängslan späjar efter
himmelens järtecken, kommit ihåg skildringen af detta dimhafi
<Hårda tider» med brunnarnas svänglar, som ensamma sticka
upp här och där, medan alt annat är tätt omsvept af det
hvita spökhöljet? Och glömmer man någonsin dessa tunga,
stelfrusna ax, som kaptenen bryter med en knyck, hvars
ljud man tycker sig höra?
Sidor som dessa skola alltid räknas med bland det bästa
i vår finsk-svenska prosaliteratur; och de skola helt visst, ju
längre tiden lider, altmer låta deras omdöme, hvilka sett på
•Hårda tider» från litet längre håll, framstå såsom det
rättvisaste, samt göra det omöjligt att frånkänna detta värk
en stark fosterländsk anda.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
