- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
248

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ringen. Det är en elak, gemen ton öfver altsammans;
magisterns brutalt uppriktiga kritik af alt skulle såsom sidomotiv
kunna gå an, om icke den sekunderades af den gamla
frökens nästan karrikatyrmässiga skvallersjuka, och om icke
dessa bådas makt öfver opinionen bland badsällskapet finge
så öfverdrifna proportioner. Den första akten innehåller
flere goda uppslag, en del af figurerna, särskildt magisterns,
äro säkert och originelt tecknade, dialogen är ytterst liffull
och pregnant samt har mycket litet af de döda passager,
som ofta besvärade Tavaststjernas dramatiska stil; men, som
sagdt, alla dessa förtjänster kunna icke uppväga bristerna i
komposition och motivering.

Såsom vi sett, hade Tavaststjema fäst stora
förhoppningar vid stycket. Åtskilligt af hvad där säges om
samhällets makt öfver människors goda rykte, om tillfälligheters
spel i lifvet, om de finkänsliga naturernas lidanden under
den mångtungade, grofva, skandallystna opinionens dom, var
helt säkert gripet ur egna erfarenheter, och bitterheten
hvarmed det säges är nog äkta. Det kan i förbigående tillika
nämnas att motivet med ringen var bygdt på en händelse,
som inträffat kort förrän Tavaststjerna lämnade Helsingfors;
i ett lag af kamrater hände det att en af dem plötsligt hade
förlorat en stor signetring, som han nyss visat för några
andra, och att denna ring efter ett oerhördt sökande under
möbler och mattor slutligen återfans i bröstfickan på en af
sällskapet, dit den antingen fallit honom ovetande eller där
han, såsom man var böjd att förmoda, med flit gömt den
för att roa sig åt de andras stigande nervositet under
sökandet. Redan vid själfva tillfället fann Tavaststjema detta vara
en högst kuriös händelse och ansåg att man var orättvis, då
man häftigt for ut mot den kamrat, hvilken man sålunda
trodde med vett och vilja hafva mystifierat de andra.

Nyheten om den ringa framgången ökade naturligtvis
Tavaststjernas bittra stämning. Han ansåg att man hade
förtydt hans pjes, att man med god vilja hade sett hans
«starkaste, klaraste färger» i svart, att hela hans afsikt med
von Fraten blifvit totalt missförstådd. Han hade protesterat
mot det skyndsamma uppförandet, och han måste antaga att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free