Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Schweiz, Italien, Berlin. — «Korta bref från en lång bröllopsresa». — «I förbund med döden». — «Heder och ära». — Sverge. — «Kapten Tärnberg». — «Kvinnoregemente». — «Finska vikens hemlighet». — Återkomst till Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gatpojkstermer. Det är en härlig scen, när kaptenen inför
sina besökande landsmän går åt finnarna och kallar dem
skvallerkäringar och svin och slår näfven i bordet vid minnet
af alt, hvad han fatt lida därhemma, och försäkrar att han
hatar sina landsmän så innerligt, som man bara kan hata
sina egna; men när besökaren då skall för den närvarande
och ingenting förstående engelske styrmannen förklara
kaptenens vrede, sägande att han icke är riktigt god på
hemlandet, afbryter kaptenen honom brutalt med att för
styrmannen försäkra att han är mycket god på sitt land och
en lika ärlig finne som någon annan, samt öfverlägset
undervisande vänder sig till författaren på svenska: «Man far icke
skälla på sitt land inför utlänningar. Jag har aldrig gjort
det. Inför dem håller jag styft på hemlandet, förstår du?»
Och så lugnande och vändande sig till styrmannen på
engelska: «Vi dricka Finlands skål, vi. Gör du det också med
oss. Det förtjänar det, tag mig fan! för det är ett bussigt
land».
Detta var en hyllning till fosterlandet, kraftig, djup
och uppriktig, trots den sträfva formen, som Tavaststjerna
sande hemmet ifrån fjärran och som i grunden hade mera att
betyda än alla hans misstämda utgjutelser i bref och
polemiserande tidningsartiklar.
Samma dolda värme för hemlandet och dess folk träder
fram i skizzen «En julotta i barkbrödets Finland».
Tavast-stjema hade fatt beställning på en novell till den danska
Juleroser, som skulle spridas i hela Skandinavien och läsas
af en till tusental stigande utländsk publik, och då var
honom ingenting naturligare än att han skulle visa sitt folk i
dess bästa belysning. Det var säkert icke hans medvetna
afsikt att nu visa att han också kände sina landsmän från
den sida, för hvars frånvaro i «Hårda tider» han fatt
uppbära så mycket klander, men genom denna skizz ådagalade
han i alla fall att han kunde uppfatta och skildra också en
Paavo-typ. Han tog den dock på ett annat sätt än
Rune-berg gjort det, och äfven i förhållande till andra, som
behandlat ett dylikt hungersnödsstoff, blef Tavaststjemas
teckning originell. Börjande med den knapt och säkert berät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
