- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
262

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stiska sidor, blir en karrikatyr och får en naivitet, som går
öfver alt hvad man äfven af hans teoretiska idealism kan
vänta. Och framför alt kunde han missförstås genom att
han icke var stäld mot någon fond, ur hvilken skulle
framgått att hans folkeliga kultursträfvanden vidt skilde sig från
det arbete, som utgick från riktigare synpunkter och hade
bättre resultat. Jag är öfvertygad om att Tavaststjerna i
denna figur äfven ville komma åt det vetenskapliga
snobbe-riet, som han icke kunde tåla, ehuru han visserligen icke
ägde någon klar föreställning om hvad sysselsättning med
vetenskap var eller i hvilken mån en person, som däråt
egnade sig, kunde betraktas som »snobb» eller icke.

I detaljerna möter man ofta i boken förträffliga saker,
såsom t. ex. skildringen af den stilla gården och dess
innebyggare i första kapitlet. I karaktäristiken af grälet mellan
de två språkpartierna: «det är två söner, en finsk och en
svensk, som täfla om att älska modern Finland, de gräla
om hvem som håller henne kärare, och hvem som skall fa
ärfva henne» — blandar sig en snärt åt att «kärleken till
fosterjorden är en kärlek med beräkningar», hvilket ju
påminner starkt om motivet i »Affärer». Slutet är, som så
ofta hos Tavaststjerna, otillfredsställande, såtillvida som det
icke ger någon bestämd upplösning, annat än i fråga om
doktorns förhållande till bondfolket, medan åter
kvinnoregementet borta på gården kan fortfara huru länge som
hälst och Aakusti i evighet få vänta på att gifta sig med
sin Ida.

Något «sekularvärk» blef det icke af denna roman, och
Tavaststjemas förväntningar blefvo måhända icke uppfylda
såsom han hoppats. Men han fick en förmånlig kritik,
öfver hvilken han var belåten; det framlyste i denna kritik, att
han betraktades såsom en af nordens mest remarkabla
författare, och i sig själf är boken säkert det gedignaste
Tavast-stjema i denna form och vid denna tidpunkt af sin
utveckling kunde åstadkomma. Den röjer i mycket hans bästa
egenskaper såsom prosaförfattare — dock har den ej rum
för den lyriska stilen, i hvilken han var så stark —, den
röjer ock många af de konstnärliga svagheter, som voro för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free