- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
270

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång uppvaktar fru Carlot och slutligen reser med henne till
Norge. Det kan antecknas att en dikt, som Carlot citerar
ur Rosenlunds diktsamling (sid. 95), är en af dem, hvilka
Tavaststjerna uteslöt ur «För Morgonbris». Det var mycket
fråga om en anställning för Tavaststjerna vid Nya Pressen,
och planen skulle väl äfven hafva realiserats, om icke han
på särskilda grunder mera tilltalats af ett anbud, som han
samtidigt fick att på fördelaktiga vilkor öfvertaga redaktionen
af Björneborgs Tidning. Löneförmånerna voro godo och
tillräcklig hjälp vid redaktionen var garanterad, och
Tavaststjerna kunde sålunda hoppas att ostörd af de alltid
trängande ekonomiska bekymren fa skrifva hvad han ville.
Det var därför med en glimt af vaknande mod han på
nyåret 1896 öfverflyttade till Björneborg.

Under de första tiderna fann han sig rätt bra i dessa
nya förhållanden, som stälde alldeles nya fordringar på
honom — ty redigerandet af ett blad som Hangö hade
dock varit mera lek än allvar. Han finner det i alla fall
litet komiskt att stå i spetsen för en hel redaktion och
ett tryckeri; «ni kan tänka er huru slarfvigt det är, då jag
är deras buse och det på allvar». Såsom bevis på huru
han utöfvade sin myndighet, berättar han om en exemplarisk
bestraffning, som han låtit en pliktförgäten typograf undergå:
han tvang honom att själf sätta notisen om sitt afsked «på
grått papper» och betrakta den i två dagar, innan han förlät
honom. Men han är i det hela nöjd; han tycker det kan
ha sitt behag att »blifva goda medborgare på halfgamla
dagar, redigera trävarupriser och bära oss förnuftigare åt än
på den tid, då vi flögo världen kring och voro konstnärer».
Han skämtar om det intryck staden och societeten gjort på
honom: «I sällskapslifvet säger man att råder en fullt
mondän elegans, men såsom naturligt är med vår blygsamma
position, hafva vi icke tillsvidare sökt få inträde bland de
förmögna klasserna, hvilka också (vare detta sagdt till
deras-faveur!) förstå att iakttaga ett i högsta grad afvägdt,
reser-veradt uppträdande. Icke som vore detta ovänligt — långt
ifrån! — Men det karaktäriseras af föga abandon och
parveny-mässigt fjäsk». Han känner sig dock icke mera ensam än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free