- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
291

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

poesi–Men det finnes ju poesi i den mörkaste tragik . . .»

<Det, som jag håller litet strängt på». upprepar han, <är
gälens ka pshistorien; jag skall dock forsöka bättra på äfven
den. Det löjliga är dock här detsamma som det sublima,
det fins i galenskapen ingen gräns mellan dem». Han
återkommer i samma bref till »tomheten efter den stora
fantasi-farden» och säger: «i denna stamning fruktar jag att
I*au-reatus’ öde blir mitt eget». Han har haft en tragikomisk
upplefvelse, som gör honom djupt förstämd. För att
meddela någon annan människa sin dikt, har han en natt läst
upp den för en kamrat, men fatt en nedsablande och till och
med handgriplig kritik för det han kommit fram med dylikt
sammelsurium; detta återvärkade, säger Tavaststjema, så
besynnerligt på honom, att han blef »formligen sjuk till själen.»

Vid denna tid och just då han afslutade »Laureatus»,
läste han Strindbergs eInferno». Ingen bok har förr eller
senare gjort ett sådant intryck på honom. Han skrifver i nyss
citerade bref: «Läs »Inferno», så förstår du mig litet. Det
är en skärseld för mig, denna stad, måtte jag gå igenom
den med förnuftet, det lilla jag har i behåll ...» och några
dagar senare: «Jag lider helvetets kval med Strindbergs

• Inferno». Min egen förfärliga mareinbillning från tusende
mörka stunder. Vansinne är det, men ett storartadt vansinne,
som bara bevisar mitt alltid framhållna påstående, att den
mannen bär en god del af universums lidande inom sig.
Läs «Inferno», men läs den så du förstår marterna inom
författaren, ty det är redan förfärliga utståndna martcr att
skrifva ned dessa mareridter så förträffligt, som han gjort
det. Naturligtvis skulle man önska sig mycket mera klarhet
och öfverlägsenhet, men då denna ej fins, åtminstone ej i
framställningssättet — men kanhända i Strindbergs hjärna —
så gör boken ett så mycket mera sant och pinsamt intryck.
Det är Laureatus i sista stadiet af epilogen. Jag har tänkt
och känt alt det där på mitt vis. Underliga samband
mellan hjärnorna i vår tid, oförklarliga samband, som ej kan
förnekas, emedan det fins till II Måtte Strindberg aldrig läsa
Laureatus, ty då ej blott har jag bestulit honom på hans
idéer, utan offentligt bränmärkt honom som vansinnig, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free