- Project Runeberg -  Karl August Tavaststjerna. En lefnadsteckning /
293

(1900) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men ödmjukar du dig inför människor, skall deras högmod
väckas däraf, enär de tro sig vara bättre än du, huru stor än
deras brottslighet må vara.

Ödmjuka dig inför Gud altså».

Och efter citat ur Svedenborg slutar Strindberg kapitlet om
Återlösaren (skall vara: Vedermödorna) pä följande vis:

« Lidom altså utan att hoppas på en enda varaktig glädje
i detta lifvet, eftersom vi, min broder, redan äro i helvetet.
Och anklagom icke Herren, om vi se små oskyldiga barn lida.
Ingen kan veta hvarför; men den gudomliga rättvisan låter oss ana
att det är på grund af brott, begångna före ankomsten till denna
värld. Glädjom oss åt marterna, som endast äro betalta skulder,
och låtom oss tro att det är af ren barmhärtighet, som vi hållas
i okunnighet om de ursprungliga orsakerna till våra kval.»

Detta kallar postkarlen vid den inhemska fariseismens
högvakt för vansinne . . .

Ännu några citat. En ung man kommer och begär råd af
författaren. Han svarar:

«Hör på, unge man, jag är ingen läkare, icke häller någon
profet; jag är en gammal svinpäls, som gör bot. Begär inga
predikningar och inga profetior af en galgfagel, som behöfver all
sin lediga tid för att läsa lagen för sig själf».

Det är en humor midt i afgrunden, som kommer djupare
strängar att dallra hos enhvar, hvilken har öra att lyssna inät
och ej endast utåt efter bifall. Och beskrifningen huru
författaren sist kommer till ett slags själsro, är af det djupaste och
tankedigraste, som blifvit skrifvet i svensk literatur. Vi äro häller
inga profeter, men vänta ändock att från Strindbergs gamla
hemland få höra uttalanden, som eklatant vederlägga vår kritiks
subjektiva, kortsynta och själlösa själfförnöjdhet».

I ett bref till en vän i Paris säger Tavaststjerna några
dagar senare: «Gå och sök upp Strindberg, sök upp honom
från mig, tryck hans hand så hårdt du kan och säg att han
har medbröder i «Inferno». Jag förstår och känner hvarje
liten skildring i det arbetet. — Du gör honom möjligen en
glädje därmed, gör det därför! Säg att jag har skält ut
hela den finska kritiken för den ej förstår sig på flykten i
vansinnet!/)

Själfva poemet »Laureatus» är en «epopé» i tretton
sånger, bestående af ett växlande antal åttaradiga strofer,
med rim abbaacca, alla kvinliga. Dessa svårbygda strofers
summa är sammanlagdt icke mindre än tvåhundratjugu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:05:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wskat/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free