Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. «Lille Karl». — Resa till Berlin. — Literära sysselsättningar. — De sista tiderna. — Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huset i slutet af januari 1898 och som sedan intogs i Finsk
Tidskrift. Tyvärr blef hvarken denna poetiska dityramb —
tre sonetter — ej häller den tidigare prosaiska intagen i
Tavaststjemas efterlämnade skrifter, hvilket dock båda hade
förtjänat. Tavaststjerna fick sin belöning i ett
tacksägelse-bref af Topelius, dateradt Björkudden den 8 februari 1898
och lydande på följande sätt:
«Min käre yrkesbröder! Jag sänder dig sent och kort,
men vid godt minne, tack för tre hågkomster: den friska,
anslående »Lille Karl», den vackra prologen vid festen d. 22 jan.
och slutligen den högstämda dikten i Ateneum. Jag mäklar icke
med loforden: det är takdropp, när solen skiner på vintersnön.
Men det gläder mig att du velat vara med ditt land, och din
sångmö har, nu som förut, gladt många. Fortfar att kvarstå med
rötterna i ditt land och sjung, som jag, intill sena hösten om
eviga vårar».
Sedermera öfversatte Tavaststjerna en längre dikt på
Kalevalameter af Juhani Aho, benämd «De saliges
boningar» och intagen i Ateneum för den 20 mars 1898 —
Tavaststjemas dödsdag. Ett liknande öfversättningsarbete gjorde
han, då han till svenska öfverflyttade en hel del dikter från
Kanteletar, hvilka under namnet «Pärlor från Kanteletars
svedjeländer» sammanstälts af K. Forsman och förenats med
hvarandra genom sma inledningar. Detta rätt vidlyftiga
arbete (det omfattar i manuskript nära 60 kvartsidor) var
af-sedt att tryckas af Finska literatursällskapet, men
öfversätt-ningen befans vara altför fri och blef icke publicerad. Af
själfständig produktion finnes egentligen icke annat än
fragment. Såsom vi sett, tänkte Tavaststjerna på ett
teaterstycke för finska teatern (sannolikt var det dramatiseringen
af «Kvinnoregemente»), och bland hans papper finnas
anteckningar, som tyda på att han utom den redan i det
föregående nämda novellsamlingen, som skulle bestå dels af
äldre saker, dels af nya, tänkte på en, hvars innehåll skulle
utgöra ett galleri af «typer».’) Ett fragment af det först-
‘) Han har på ett papper aoteckuat några af dessa lypers
karaktäristiska allmändrag och inom parentes utsatt namnet på den person, han för
hvarje gång tänkt sig som modell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
