Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt sådana, som i följd af släkthämd eller vidriga
öden blifvit dömda utlagar d. v. s. biltoge. De
förra voro missgärningsmän, de senare kunde vara
ädla personligheter, hvilka gått under i följd af
släktärans kraf. —
Det uppfriskande vårrägnet hade. fallit och
naturen klädt sig i ny skrud ungefär samtidigt
som Arnliot lämnade Rind för att återvända till
fädernehemmet. Han hade gjort detta med både
sorgsna och glada känslor: sorgsna, emedan han
funnit sig så väl i An Skyttes bildande och
kunniga, om ock något sträfva umgänge, glada,
emedan han väntade, att den värld, hvaruti han nu
trädde, skulle erbjuda honom tillfälle att visa sin
kraft.
Blott en gång hade An Skytte rosat hans
vapenskicklighet, men det hade då skett på ett så
ofrivilligt och ovillkorligt sätt, att Arnliot kände
sig däraf ersatt för långa års ständiga
uppmaningar att söka viså bättre idrottsprof, utan att hafva
erhållit ett ord till erkännande. En af de sista
dagarna han var hos sin fostre, hade denne nämligen
tillsagt honom att än en gång visa hvad han lärt
sig, så att An skulle kunna få döma om värdet
af den undervisning han lämnat. Arnliot hade
då aflagt tre prof: han lekte en stund med tre
handsaxar på det sätt, att en af dem alltid var i
luften och när den föll ned, alltid fattades i
mel-lankaflen, han sköt med två. spjut på en gång och
naglade fast dem båda i fatbursväggen på en famns
afstånd från hvarandra så djupt, att två trälar fingo
arbeta en lång stund för att få dem loss, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
