Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och An, som sade, att du var lika
vapen-duktig som Olof Trygvason, log hon och
betraktade med stolthet sonens resliga växt, breda
skuldror och kraftiga anletsdrag. Det lyster äfven
mig att pröfva din styrka. Följ med mig, skall
du få se!
Hon gick ut ur rummet och genom
dagligstugan, förbi uthusen och genom bjälkgårdsdörren,
som ledde ut i det fria. Till en början följde han
henne, men trädde sedan upp vid hennes sida, när
de kommit ut i skogen. Hon gick icke långt, ty
snart stannade hon vid en öppen plats, hvarest
stora rullstensblock lågo mellan hundraåriga furor.
— Någon tid innan din far draps, började hon
åter, hade han svåra aningar och underliga
drömmar. En natt drömde han, att en svart korp
kom norrifrån och högg honom med blodig näbb
i bröstet. Morgonen därpå var han mycket illa
till mods, när han berättade mig drömmen, och
sade, att det helt säkert var ett varsel om hans
snara död. Han förde mig sedan hit ut och pekade
på blocken samt sade: De där åt öster kunna
endast jättar lyfta, men här finnas flere, som en
kraftig man förmår rulla ned för sluttningen.
Arn-liot blir mycket stark. Pröfva honom, när han
blir 18 år, då han enligt lagen är skyldig bära
folkvapen. Du ser denna sten; en lika stor som
den rullade jag ned i sjön på min fars befallning,
då jag var 18 år, och erhöll då af honom
stridsyxan Hel och svärdet Fastbite, som sedan gjort
mig många goda tjänster. Vikar hann jag ej pröfva,
ty han skördades, innan han blef mogen. Heming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
