Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skynda sig för att ej råka ut för något öfverfall i
den aflägsna stadsdelens mörka och villsamma gator.
En annan dag ledsagade Uller sin
nyförvärf-vade vän upp på en kulle utanför staden. Vägen
ledde genom en skog af silfverstammiga plataner,
trapezuntska palmer, persiska silkesträd, mimosor,
akacier och fikonträd till en öppen plats, sparsamt
beväxt af terebinter, som kärligt slingrade sig kring
dunkla cypresser, detta sorgens träd, som dock på
samma gång af de gamle betraktades som en
symbol af friheten, enär alla dess grenar sträfva upp
mot himlen.
Från detta ställe tedde sig för Arnliot en
öf-vermåttän fager syn. För hans fötter låg Miklegård
i all sin tjusande skönhet, hafsombrusad på tre
håll, med mörknande vatten från Pontos’ stormiga
hafsslätt i norr till Ellipaltas vattrade,
silfverglitt-rande band i söder. At landsidan utbredde sig
mot norr och väster en bördig bygd, genomfluten af
Kydaris’ och Barbyses* lekande kaskader, i söder
uppstego det mysiska Olympos med dess eviga
snö och alltid grönskande barrträd samt dot midt
emot liggande Argantonis med dess bok- och
ekskogar, i öster på andra sidan sundet höjde sig
bakom Chrysopolis’ och Chalkädons cypresslundar
Damatris med sina två spetsar.
Naturen strålade i sommarens rikaste fägring.
Blommor doftade, svalor kvittrade, turturdufvor
kuttrade, himlen var blå, i Sjövidssundet lågo öar,
liknande vårdslöst ditkastade blomsterknippen, och
solen göt sitt skimmer öfver kupoler, palats,
skogar och vatten. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
