Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagligen Arnliots farfar, som länge vistats i
gre-kerkonungens här, fått dem vid ett polutasvarf d.
v. s., då vid en konungs död väringarnes; anförare
till belöning för visad trohet mot den döde och
till handfästning för hjälp åt den nye konungen
erhöllo präktiga gåfvor. Båda vapnena, sade han,
hade samma mästarhand till upphof och vore
antagligen förfärdigade i Särkland. Ragnvald ansåg
sig icke kunna neka Arnliot att begagna dem,
ehuru de voro guldbeslagna, medan de andra
vapnen buro silfverprydnader. På detta sätt kom
Arnliot att redan från början intaga en bemärkt
ställning i väringahären, ty ingen hade haft en
mer förnämlig frände där än han i sin farfar
Sve-nald Rodlifsson.
Hvar och en, som intogs i väringamas här,
måste göra samma tjänst i samma ordning som
alla de andra, och var hufvudregeln den, att första
året gjordes yttre vakt, andra året inre vakt och
tredje året vakt i kejsarens våning. Sedan fick
det bero på visad tapperhet, kejsarens särskilda
gunst eller andra omständigheter, om väringen
steg högre, blef underbefälhafvare, anförare,
höf-ding eller akolutos.
Ragnvald Torgötsson visade sin systerson den
största vänlighet samt var tydligen mån om att
framhålla honom, och Lidulf var glad öfver att få
återse Arnliot, som han så mycket fäst sig vid
under deras korta sammanvaro året förut. Tack
vare bådas förenade omsorger, omhuldades
Arnliot i excubita på bästa sätt, och han vann bland sina
nya kamrater både aktning och vänskap i följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
