- Project Runeberg -  Arnliot Gällina. Historisk roman /
94

(1896) [MARC] Author: Victor Hugo Wickström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fosterbrödernas död br#dde en slöja af sorg
öfver väringarnas lif, ty de båda bortgångna hade
varit mycket afhållna. Men tiden läker alla sår,
och några veckor därefter voro de båda glömda.

♦ Vintern kom och Arnliot började finna ‘ sin
tjänst enformig. Han tillhörde ännu den yttre
vakten och hade endast att vissa tider dag och
natt vara posteråd vid en af de tre
elfenbenspor-tarna, som ledde in till Chalkäpalatset; icke förr
än påföljande år skulle han få rätt att träda inom
triklinions dörrar samt beskåda all den härlighet,
som fans inom detta så väl som de andra palatsen.

Åsgers hus var numera icke detsamma som
förut, och äfven Spjute hade under den senaste
tiden förlorat sitt glada humör. Visserligen voro
Ragnvald och Lidulf Arnliot lika bevågna som
förut, men andra lika viktiga band hade brustit.

Kejsar Basilios II:s världsföraktande
åskådning bidrog äfven att kasta skugga öfver det sköna
Miklegård. I sin ungdom hade han varit
lefnads-glad, ja, till och med utsväfvande, men kommen
till mogen ålder hade han kastat öfver till en
annan ytterlighet. Under sin kejserliga dräkt bar
han, ’sades det, närmast kroppen en grof
tagelskjorta; hans hufvudsakliga förströelse var att läsa
och bedja. Aldrig drog han ut på jakt, aldrig
förnöjde han sig likasom sina företrädare med att
se hundra danserskor från Delos vrida sina sköna
kroppar inför hans öga. Hippodromen eller
pa-drem, såsom väringarna kallade den, hade varit
stängd i tre år och under denna tid icke fått
besökas af andra än dess väktare. Om det fortginge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:27:54 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wvharnljot/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free