Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatten och dragit det gula sidentältet fram öfver
tinnarna, så att ej solen skulle kunna besvära
kejsaren, hans hof och gäster.
Musiken spelade upp och lekarna togo sin
början: kappkörning med fyrspann, envig mellan
gladiatorer, strider mellan vilda djur, danser, löpningar
till fots och pantomimer. Körsvenner och vagnar
krossades, gladiatorer dräptes, tigrar söndersleto
lejon, kvinnor i genomskinliga dräkter sväfvade
fram öfver bloddrickande mark, löpare
nedtrampades af starkare medtäflare, alla världens skatter
buros fram i pantomimens processioner.
Aldrig framträdde Miklegårds kejsare så
slösande frikostig, så omätligt rik, så gudomligt hög
som under hippodromens lekar.
Då Arnliot tillfälligtvis vände sina ögon från
lekarna åt def håll, där kejsarens anhöriga sutto,
varseblef han en ung kvinna af sällsynt skönhet,
hvilken, rikt smyckad, hade sin plats på första
bänkraden och således tillhörde kejsarens familj.
Knappt hade hon märkt sig vara observerad af
honom, förrän hon lyfte en röd och en hvit
rosenknopp till sina läppar, gaf honom en blick, som
han ej kunde missförstå, och lät blommorna glida
ned på arenan, likasom därmed antydande, att hon
var densamma, som i den gyllne salen gifvit
honom ett tecken.
Arnliot vände sig till Lidulf, som stod
bredvid honom, och frågade hvem den unga furstinnan
var, som satt närmast dem i kejsarfamiljens skrank.
Utan ett ögonblicks tvekan svarade Lidulf, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
