Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båda uteväktarna döda, men ingen syntes tiÄ på
gården.
Han fattade Hel och skulle begifva sig ut,
då en träl förekom honom, men knappt hade denne
trädt ut på tröskeln, förrän svärd från båda sidor
höggo honom i stycken.
Nu fy Ides gården med folk, men det var så
mörkt, att Arnliot ej kunde urskilja några
anletsdrag. Spjut och pilar hveno in i salen och
träffade här och där sina mål. Men Vefastssönerna
slungade äfven sina spjut och sårade eller
dödade flera af de anfallande.
Emellertid kunde ingen komma ut ur huset,
ty dubbla poster med bart huggande svärd stodo
på båda sidor om dörren. *
Likasom på ett gifvet tecken slogs den igen
och tillbommades. Rassel af ved och riskvistar
hördes. Några ögonblick därefter böljade långa
lågor slicka tröskeln.
— Äro mordbrännare ute för att skaffa sig
ögonlust? frågade Ragna genom dörren.
— Ja, bättre att bränna fredlöse inne än att
slita vapen på dem, svarade en röst, som försökte
göra sig oigenkänlig.
Men lågorna togo ingen fart, ty kvinnorna
hälde vatten och vassla ned öfver tröskeln, så att
elden slocknade.
Så snart de anfallande märkte detta,
staplade de upp ett bål mot eldhusets yttersida, och
som det blåste en skarp nordost, stod den snart i full
låga. Elden följde den öfverbygda gången till
skålen och kastade sig sedan öfver frustugans tak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
