- Project Runeberg -  Arnliot Gällina. Historisk roman /
157

(1896) [MARC] Author: Victor Hugo Wickström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men på tredje dygnet efter deras flykt voro
lifsmedlen slut. Hungern började plåga dem.
Deras hastiga gång jämte den blott helt» korta hvila
de då och då vågat taga sig hade också mycket
ansträngt deras krafter. Väderleken, som förut
varit blid, slog nu om i sträng kyla. De insågo,
att de snart skulle duka under af hunger och köld,
så vida ingen bistode dem.

På tredje dygnets kväll fingo de till.sin stora
glädje djupt inne i skogen syn på ett ljus.
Försiktigt närmade de sig och funno då en låg och
usel fäbodvall, vid hvars vägg en man stod och
högg ved, medan ett skridljus lyste honom i hans
arbete. Då Torudd och Egil förstodo, att endast
en fredlös kunde lefva i denna trakt under
vintern, gingo de fram till den ensamme mannen,
som till en början förskräcktes, när han såg dem,
men åter blef lugn, då de omtalade hvilka de voro
och huru de kommit i denna olyckliga belägenhet.

Mannen var Torir. Han förde dem in till
Gudrun, som bad dem taga plats vid stockelden,
hvilken hennes man upplifvade med den nyss
huggna veden. Litet mat hade de i stugan, men
Gudrun delade med sig af hvad som fans. Torudd
och Egil värmde sig och åto samt prisade de viléne
vandrarnes gud, som fört dem i så goda händer.

Medan de åto, öppnades dörren till stugan,
och in trädde en man, hvilkens like de aldrig förr
skådat. Han var vän i ansiktet och så hög, att
de ej, ehuru själfva ståtliga män, nådde honom
till skuldran. Han bar skarlakanskläder, tunga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:27:54 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wvharnljot/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free