Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu skall du hvarje dag i skymningen gå
ned till sundet, men akta dig, så att ej Erle får se
dig. Vägarna äro nu befarna af många
människor, så att det blir dig lätt att undgå hans ögon,
och dock kan du komma honom nära. Någon
måste ha upptäckt mitt gömställe för mina fiender,
och det kan ej vara någon annan än Erle. Ser
du förnämliga och fullrustade män tala med
honom, så smyg dig fram och lyssna till hvad de
säga. Lyckas du då ej få reda på deras planer,
så gå ej från trälens stuga, förr än han släckt sitt
ljus, ty först sedan han gjort detta, är det tydligt,
att han den kvällen ej mera väntar någon.
Dag följde befallningen. Första, andra och
tredje natten kom han hem med oförrättadt ärende,
men den fjärde hade han fått visshet.
Han berättade:
— Länge hade jag väntat i kväll och sett
tlere flockar draga öfver sundet samt var redan
betänkt på att återvända hem, då jag ihågkom din
maning att stanna, så länge Erle höll sin stuga
upplyst, hvilket ännu var fallet. Jag stod just
bakom en stor fura vid sidan af vägen och
spejade, då plötsligt sex präktigt rustade män kommo
rännande på skidor västerifrån samt stannade
utanför Erles stuga. Försiktigt smög jag mig
fram. När de sex trädt ur sina skidor och gått
in till trälen, följde jag efter samt stälde mig,
ned-mörkt som det var, vid dörren och lyssnade. Jag
hörde då en röst, som sade: du får denna, om du
visar oss vägen; sedan mumlades någonting, som
jag ej hörde, därpå yttrade en vresig stämma:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
