Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men aldrig sådana som du, hväste Arnliot och
klämde silfverringen kring Erles arm, så att
blodet sprang ut.
Därpå röck han en guldring från sin arm och
slängde den på bänken bredvid trälen.
— Men du är icke nog* betalad med silfver.
En sådan man som du är guld värd. Tag detta
kostliga smycke, som är tjugo gånger dyrbarare
än den usla ring du fick af Inge Halfvarsson, och
förråd, förtala, beljug och sälj tjugo gånger så
många! Välj de bästa! De äro dömda att gå
under. Välj de ädlaste! De hafva inga vänner.
Välj de förståndigaste! De hafva inga, som lyssna
till deras ord. Och när du förtjänat denna ring,
skall du få anbud på mera arbete, så vida det
finnes några flere ädlingar att undanrödja. Men
sådana äro tunnsådda, ty världen gödslar ogräs
och upprycker hvanner.
Med dessa ord lämnade Arnliot Erle och
besökte honom sedan aldrig mer.
Men trälen behöll guldringen, och när han vid
gästabud blef drucken af drank, visade han den
med stolthet för sina vänner och uppgaf för dem,
att han fått den, därför att han räddat en storättad
mans lif. —
Om Inge Halfvarssons och hans vänners
försvinnande berättades det mycket i bygderna. Som.
liga sade, att de farit till Helsingland för att köpa
hästar, andra, att de rest till Upsala för att låta
sig primsignas, andra slutligen, att de begifvit sig
ända till Jorsala.
Först fram på våren dök allmänt upp ryktet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
