- Project Runeberg -  Arnliot Gällina. Historisk roman /
223

(1896) [MARC] Author: Victor Hugo Wickström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade just börjat spela det än en gång, då
för-stugudörren öppnades och Helga trädde ut i
svalen. Hon hade tydligen i hast skyndat upp
från bädden, ty hennes hår välde oordnadt ned
öfver axlarna och hennes lifstycke var ej
hophäk-tadt. Hon skuggade ögonen med handen och
sökte upptäcka spelmannen.

Medan hon med glänsande blickar såg bort
mot löfdungen, spelade Dag stycket så vackert
och rörande, att tonerna våndades och gräto.

Helga lyssnade till visan under tårar, som
sakta gledo ned för hennes bleka kinder.

Då stycket var slut, sjöng Arnliot:

Kärlekens dröm jag drömde,
lyssnade till dess lust,
när jag i mandomsmognad
jlög vid din sida fram.

Du var det vif jag väntade,

• du var min enda mö.

Jlänga, som mänga älska,
mäkta mig ej första.

Och när mig lifvet förde
bort öfver fjäll och fjärd,
stod du dock ständigt för mig,
följde mitt minsta fjät.

Du var min ros, som rodtifide,
du var min trogna tröst.
Längtan till dig, du hulda,
ledde mig äter hem.

Men jag dig aldrig funnit,
aldrig dig famnat har.
Skilda af härda händer,
möttes vi aldrig mer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:27:54 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wvharnljot/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free