Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så talrik skörd. Fiende efter fiende störtade med
bräckt panna ned for hans fötter, högar af lik tecknade
hans väg, och medan nya motståndare
oupphörligt trängde sig fram mot honom, svingades Hel
med samma snabbhet och kraft.
Bondehären bäfvade för denna kämpagestalt,
som hopvis nedmejade sina motståndare. Dess
bäfvan öfvergick till skräck, då Arnliot, för att
spara sina krafter genom att använda ett annat
stridssätt, lät Hel sjunka ned vid sidan och i dess
ställe grep Fastbite. Han kastade bort skölden
och aflade nu det mandomsprof, som - ansågs
vara det törhända förnämligaste af alla, i det
han fattade svärdets mellankafle med båda
händerna och störtade fram, medan han lät hugg falla
på hugg. Spjut splittrades, klingor kröktes,
bryn-jor brusto, hjälmar krossades under Fastbites
haglande hugg.
Så röjde nu Arnliot väg för konungen. I
sitt hjärta gladde han sig åt, att denne skulle se
hans mod och däraf finna, huru bergfast hans
tro var.
Redan sviktade tronder och hålöger.
Somliga stodo tvekande hvad de skulle göra för att
häjde denne framstormande rese, hvilken högg
djupa och breda gator i deras leder, andra läto
modlösa sina vapen sjunka och togo till flykten.
Hvem kunde väl motstå Arnliot Gällina?
Men just när han som bäst röjde väg för
konung Olof, afklippte ödet hans lifstråd. En
förflugen pil, afskjuten af någon feg stackare i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
