Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade en blackt skimrande glans. Han
mumlade, att han icke längre kunde
vara mig förutan, att vännen Sans gêne’,
— såsom en af hans kamrater kallades
— i dag hade firat sin födelsedag med
en ’väldig’ middag, att han var trött,
att han fått permission till påföljande
dags afton, att det var så varmt ute —
osammanhängande, ryckvist framstötta
meningar, som tydligt angåfvo, att han
var berusad.
Då grep mig en skräck, som jag
aldrig förr känt. Jag ville rusa till
ringklockan, ropa på hjälp, kasta mig ut
genom fönstret.
Den, som jag kallade min man,
rag-lade mig allt närmare.
Hur skulle jag kunna undfly honom?
Men skandalen — skandalen?
Jag försökte tillbakahålla honom med
några ord, hvilka skulle tydas som
skämtsamma, men som stapplade fram lika
halta barn öfver glanskis.
Jag bad honom, jag besvor honom
— intet hjälpte.
Jag gjorde motstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
