Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åh — — jag såg nu hela världen
för mina ögon i ett brännande ljus, som
den aldrig förr haft. Jag likasom ref
undan slöja efter slöja, och ju flera af
dem gledo ned, dess klarare såg jag
lif-vets alltomfattande, oändliga kval. —
En stund därefter kom Karl in till
mig.
Han var blek, då han sade:
— Hon har lofvat att tiga. Jag har
gifvit henne den summa hon kräfde.
Och jag kände, hur hatet gaf eld åt
min blick, när den sökte hans irrande
ögon, medan jag svarade:
— Jaså, du har gifvit henne pengar.
— Och hvad har du att gifva mig?
Han gick fram till mig, sträckte
bedjande ut sina händer och såg på mig
med en sällsam, likasom brusten blick.
— Gunhild, kved han, Gunhild,
förlåt!
Men jag var hård. Jag svarade:
— Gå, jag vill vara ensam!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
