Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid haft besök af blekansigten. Vid inträdet i stugan var rummet
alldeles fullpackadt med indianer, som slagit sig ned på sängar
och kistor, så långt utrymmet tillät, och roade sig med att
uppspänna hanarne på sina gevär, och sigta dels i taket, dels på
kamraten.
De förnämsta af indianerna uppstego vid min ankomst och
togo mig i hand. En af dem helsade mig äfven från vår förra
bekantskap, nemligen Papeska. De uppehöllo sig ungefär en
veckas tid som våra grannar och hade uppslagit femton Wigwams
blott några hundra fot från vårt hus. De gjorde oss dagligen
morgonvisiter, äfven deras damer voro så artiga, att under
männens frånvaro göra oss påhelsning. Jag gjorde dem kontra-besök,
äfven Kempe gjorde mig sällskap en gång till indianlägret, men
vägrade att gå in i dess tält ehuru höfdingens lady inviterade
honom dertill.
Vi hade begge behof af att sända bref till Sverige; men
svårigheten bestod uti huru man skulle kunna komma till
Red-wing, som vi hade alnsdjup snö och intet spår till rättesnöre,
emedan vi lefvat här afskilda, alltsedan vår sista Redwing
visit, med undantag af indian-uppvaktningar. Jag åtog mig
denna färd och afresan skedde den 9 Jan. 1854. Emedan
kamraten tyckte att det skulle blifva ensligt efter mitt aflägsnande,
gjorde han mig sällskap 5 eller 6 mil på vägen och återvände
sedan hem. Under hemresan blef han varse spår efter
indianer-nes slä por; menande dessa leda till vår bostad, efter senaste
indianbesöket, följde han dem för att erhålla bättre väglag, men
efter en stunds förlopp märkte han att dessa spår ledde ned uti
en djup dal. och derifrån i en alldeles motsatt riktning till vårt
hem. Han blef nu allvarsamt bekymrad och ångrade bitterligen
att han af lättja lemnat vår gemensamma spårväg och tagit en
osäker stig ehuru mindre mödosam. Under dessa reflexioner
fick han lyckligtvis syn på White Rock, belägen en mil från vårt
logghus, derpå styrde han nu sin kurs och vek ej en fotsbredd
varken till höger eller venster, och deraf följde att han ofta kom
i dälder, der han sjönk ned uti snön ända under armarne, och
kunde icke passera dem annorlunda än att krypa på händer och
knä, och hemkom först i mörkningen, ehuru vi skildes åt tidigt
på förmiddagen. Det var om Tisdagen jag väntades hem; men en
snöstorm inträffade på aftonen, att kamraten fann, att det nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
