Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ångaren Oscar Dicksons färd till Jenisej 1880, af W. Fraser - 2. Infrysningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plan var att öfvervintra, där vi nu en gång voro, och genom
expeditioner förvissa oss om traktens beskaffenhet och möjliga hjelpmedel.
Den 2 okt. Kl. 4 på morgonen afgick första
recognoscerings-expeditionen, hvilken träffade landbacken vid middagstiden. En stång
upprestes med ryska flaggan. Om en stund sågs ett dussin renar
från en dal komma upp på en höjd och kort därpå en samojed,
farande på släde. Han stannade vid våra anrop och trakterades enligt
öflig helsningssed med brännvin. Han förstod icke ryska, och vi sökte
förgäfves under två timmars tid öfvertala honom med tecken att
följa oss till fartyget, hvarvid vi till och med vände hans renar i
den riktning, där våra fartyg lågo. Som det blef skumt, måste vi
med oförrättadt ärende begifva oss tillbaka och kommo nära midnatt
åter till Oscar Dickson, där man med oro väntat på oss.
Den 3—4 okt. Vi rustade oss till öfvervintring; maskinen
upplades.
Den 5 okt. En ny expedition afgick under 15 gr. köld med blåst.
Den 7 okt. Den återkom utan resultat. Den hade måst tälta
om natten. Flaggstången var orörd, och omkring densamma kunde
många spår efter slädar varseblifvas, så att det var tydligt att
samojeder varit där.
Den 9 okt. Beslöts en ny, 10 man stark expedition, som skulle
framtränga till Dudinskoj söder om Jenisej-deltat. För ändamålet
utrustades en släde och nödig proviant, och på qvällen togo vi afsked
af hvarandra.
Den 10 okt. Under natten uppväxte en orkanlik sydlig storm
och isen bröt upp i drift mot norr. Kl. 8 f. m. började fartygen
röra på sig och drefvo mot norr; lyckligtvis var släden redan om
bord. Kl. 5 i skymningen förlorades Nordland ur sigte. Alla
krafter användes till att åter hopsätta maskinen. Under hela aftonen
och natten fortfor isbrytningen med stort buller och dån både under
och mot fartyget. Räddningsbåtarne höllos i ordning, och ingen
man sof. Oscar Dickson lyckades komma mellan två stora isflak.
Under det djupaste mörker blef Nordland synligt, så nära att dess
besättnings rop hördes ombord hos oss. »Blue lights» tändes å vår
kommandobrygga, och då sågo vi Nordlands besättning springande
från isstycke till isstycke för att försöka uppnå Oscar Dickson, men
de tillropades af sin kapten, som befann sig om bord hos oss från
isens uppbrott, att de skulle återvända till skonaren.
Den 11 okt. Båda fartygen stodo på en grundis på en
kabellängds afstånd, omgifna af drifis, som sammanfrös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
