Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ångaren Oscar Dicksons sibiriska resa 1880—1881, af P. Johnsen - 3. Öfvervintringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att bibehålla värmen därinom, men vi hade ingen kanvassduk att
spänna öfver däcket, så att detta snart blef snöuppfyldt och vi
upprepade gånger måste arbeta hårdt för att göra passagen fri
till skeppsluckorna och proviantförråden. Isen bar åt alla håll. Vi
sågo landet i öster och norr, men icke åt vester,
I afseende på den så vigtiga lifsmedelsfrågan kan jag
visserligen ej nu »på rak arm», som man säger, lemna aritmetiskt noggranna
uppgifter på våra tillgångar och dagliga utdelningar, men jag skall
dock genom några beräkningar ungefärligen visa vår ställning. Så
mycket kan jag straxt säga, att lifsmedel voro så rundligt medförda,
att ej den ringaste fara var för handen att svälta ihjäl. Oscar
Dickson hade provianterat för 21 man till 16 månader.[1] Nordland egde sitt
särskilda förråd. Jag har förut nämnt, att vi en kort tid ämnade taga
det sednare fartyget till vinterbostad och ditförde förråd, men att de
måste i hast åter urlastas, då isen bröt upp och det öfvergafs.
Därvid gick den för dess besättnings behof afsedda provianten förlorad
tillika med all vår potatis och en massa öl och vin. Vi antaga
sålunda, att proviant för 21 man på 16 månader gör för en man
tillräckliga lifsmedel för 336 månader. Härifrån afgå: 1) hvad vi redan
förtärt under vår färd, 2) hvad hrr Sibiriakoff, Fraser och Lönnholm
förde med sig på tundraresan, 3) hvad vi redan delat med oss åt den
på vårt fartyg under de sista tio dagarne öfverförda Nordlands
besättning, slutligen 4) den förlorade potatisen m. m., eller inalles i
rundt tal 100 månaders proviant, beräknadt för en man. Återstår
föda för honom under 236 månader. Om nu detta tal fördelas på
24 personer (18 från ångaren och 6 från skonaren), finner man att
vi i slutet af okt. hade proviant för 9½ månader. Således ingen fara.
Men naturligtvis voro ej alla lifsmedlen af samma närande art eller
i lika proportion tilltagna. Vi hade ingen pemmikan med oss, ehuru
den framdeles nog blifvit oss till nytta på steppen. Den mindre
närande potatisen m. m. var borta. Bröd, te och kaffe egde vi i
öfverflöd. Mindre var vårt förråd af fläsk, kött och smör, och ännu
mindre af konserver. Då vid slutet af okt. alla befintliga lifsmedel
vägdes och uppskrefvps, funno vi att vi kunde lefva så som vi hittills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
