Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin
- - Historica et Geographica
- - Dag-Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den och den fräste med skedvatten. Kommendören Hinricb Remke
Scholl berättade, att han en gång legat vid Köningsbaij, och ett
stycke derifrån upp i landet funnit stenkol, till en stor hop, som
han bränt af.
Om här finnas källor i landet vet man intet, men sjöfolket
samlar vatten af snön och isbergen, dä de hafva det af nöden. De
ha observerat, att till thevatten, kokadt derutaf, behöfva de lägga
en gång mera the uti, än i annat vatten, som är besynnerligt. De
taga ock ibland små sönderskringad is, om nöden påtränger.
Det var märkvärdigt, att så ofta vi kommo från rena hafvet
till någon liggande is, så hade luften liksom en alcalisk-volatil lukt,
eller att det luktade som något rått och ovanligt.
*
Dag-Boken.
Vid min ankomst till Göteborg blef jag med all höflighet och
gunstigt biträde af herr handelsman Pehr Samuelson Bagge
undfägnad, som är en älskare af vetenskaper och sitt fäderneslands bästa.
Efter grönlandsfararen de Visser, förd af kommendören Jan
Dircks Claessen,. var d. 16 April färdig att utgå, steg jag om bord,
och om morgonen d. 17 lyftade vi ankar, i Guds namn! Sedan vi
litet uppehållit oss vid Elfsborg att uppvisa våra pass, lemnade vi
Vinga båk till höger, och seglade in i Categat.
D. 19 April voro vi på 571/% graders polhöjd, sågo några
fiske-hukertar, som utgått till cabelieau-fisket, som sker på sandbankarna
i Norrsjön.
D. 22 hade vi passerat Hitland, men sågo det intet.
D. 23 hade vi 63 gr. 22 min., nästan samma höjd som
Dront-heim i Norge, dock sågo vi intet mer af Norge än en liten udde;
nu blef det mörkt klockan half 9.
D. 25 April gingo böljorna höga, och skeppet rullade starkt,
ehuru vädret var måttligt; sådant sker af en dyning, eller rörelse
af vädret, som vattnet förr känner än luften. Vädret var då
syd-vest, och efter en par timmar hade vi NNV-storm; vi voro nu
norr om Island, men sågo det intet. Denna tiden blef vädret
ostadigt, så att i hast uppkommo regnskyar och storm, som skeppsfolket
kallade byväder.
D. 29 erforo vi en storm af NN V. med hagelskurar. Denna
latitud, vi nu voro komne uppå, gaf tillkänna ett klimat, der köld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:45:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1881/0119.html
