Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Dag-Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
segel; de 2 vakthafvande harpunerarne ge akt på de ankommande
isstyckena och kommendera ror i lä, lofva, rätt så, brass m. m.,
och då skall det gå som ett urverk; man brassar af och till och
loverar mellan isbugterna, handterar focken och förinärsen, då man.
skall från ett stycke till ett annat. Att skeppet ej skall anstöta
det stycket man kommit till, handteras kryss- och bakseglen;
oaktadt all försigtighet händer dock ofta, att stycken stöta mot
skeppet, så att det brakar i plankorna och man kan stupa på däcket.
D. 9 Maj voro vi på 771/4 gr. latitud. Sedan vi passerat ea
hop is, fastades skeppet vid ett stort isstycke, som låg öfver
vattenbrynet 3 fot, hvaraf 2 voro snö; man skyfflade snön af, slog med
en isbill hål i isen, fastade deri en jernhake af figur som ett S,
uti hvilket kabeltåget, som skulle hålla skeppet, fasthäftades.
Somliga af dessa isstycken ligga 12 à 15 famnar under vattnetr
och ju högre de stå öfver vattenbrynet, dess längre och djupare
sägas de ligga derunder. Jag mätte en gång ett stycke och fann.
det vara 14 fot djupt, hvaraf 2 fot af räknas för snön, som låg
der-uppå.
Den isen, som vi nu lågo före, mentes vara sydis, kommen
från Sydhuk af Spitsbergen eller ock drifvande från Lappland, ty
den isen är mindre och af hafvet mer bråkad. Vestisen är större
och ligger i V. från Spitsbergen i stora fält och hålles före vara
dit drifven från polen; ty den isen är tjockast, och man har
anledning att tro, att vid polens yttersta knapt någon is sönderbråkas,
hvarken af värme eller storm. Dock kan ej nekas, att under tiden
tör isen vara mer sönderrifven åt polen, allt som stormarnas
häftig-het det kunnat göra. Att det stormar ganska starkt vid norra
delen af Spitsbergen och i NO. ha många erfarit, som mistat både
segel och master; derföre heter en ort Quai de huk[1], hvarest
stormarne skola vara så mäktiga, att de kunna störta omkring skepp;
och är det sant, tycks vara underligt, att man der ej skall kunna
bruka någon kompass eller få reda på något väder, emedan allt
skall bestå i väderhvirflar. Förlidet år har en kommendör från
Roterdam varit på 81 grader och der fångat 2:ne hvalar. Zorgdrager
säger, att några varit på 82. De lära ej gerna våga sig så långt
upp, emedan man haft bedröflig händelse af några compagnoner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
