Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Physica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MABTINB BE8A TILL 8PETSBEEGEN.
139
måttligt varm, som ser här alltid grå och vinteraktig ut, då den är
mulen, såsom då sjöarne lägga sig hos oss. Så snart solen nått
sitt högsta på himmelen och skiner något varmt, väntar man alltid
antingen töcken eller stormväder.
Då luften är mulen, att solen ej skiner igenom den, synas alltid
ränder eller parallela fåror, dock mest vid yttersta horisonten; och
der solen kommer att verka med sin värme, blir himlen alltid blå
och klar, hvilket gemenligen sker midt på dagen. Är himlen hel blå
och klar, så händer ofta, att fina dunster, som stå högt uppe, blifva af
solen dragna i parallela ränder eller kolonner, som ibland vända sina
spetsar mot solen, ibland derifrån; ibland stå de perpendiculairt med
sina spetsar ifrån ett moln, som är af samma finhet och dunster
som de. D. 19 Maj syntes om aftonen kl. 6 perpendiculairt
stående strimmor från moln på den blåa himlen; somliga sågo ut som
en rök’ och gingo i åtskilliga böjningar och ringar, somliga stodo
ut som en qvast; de syntes stå stilla, och tjockare moln ströko under
dem. Det blåste NO., therm. var 10 gr. öfver fryspunkten. Äfven
syntes d. 2 Juni, då vi lågo och kryssade för Spitsbergen, sådana
ränder här och der på himlen, som i allt liknade ett norrsken; men
man såg intet att det rörde sig. Therm. var 2 + 0, vind NO.
D. 26, 27, 28 Juni voro alla klara solskensdagar, vinden var
nord, men ganska stillt. Då syntes ofta hela dagen himlen således
ut,- men allt mer emot qvällen. Utan figur kan jag ej annat likna
det vid än blått vattradt taft. Therm. var + 5, och vi hade höjden
nästan af 80 grader, ty vi voro ej långt från Qvadehuk, som ligger
på denna polhöjd.
Väder och vind hålla sig ganska olika här, så att hvarje år
«{såsom kommendörerne på Grönland säga) behöfver ett särskildt
ca-lendarium; ty somliga år kan det storma öfvernaturligt; ibland är
det stilla och lugnt, så att intet väder blåser. Vestanväder räkna
de för det bästa och varmaste väder; men det förer alltid dimma,
töcken och tjock luft; dock står solen mest blek på himlen vid detta
tillfälle. Nordan är det principalaste, som alltid blåser upp sedan
det varit stilla, och sjöfolket plägar säga, att då alla väder tiga och
vilja intet blåsa upp, så vill nordan det; såsom ock af mina
meteorologiska observationer kan inhemtas.
Då det är helt stilla, stryka vädren hela kompassen omkring på
en dag, såsom jag ofta sett.
När himlen är mulen, kan man af reflektion på horizonten se
hvarest sjön är öppen, och hvarest han är med is betäckt. I förra
Ymer 4881. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
