- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 1 (1881) /
145

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - R. Hult: Recherches sur les phénomènes périodiques des plantes, af F. R. Kjellman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PHÉNOMÈNES PÉRIODIQUES DES PLANTES.

145

sänker sig därefter långsamt till + 10° C, hvarefter sänkningen blir
betydlig under hela hösten. Förändringarna i temperatur äro
hastigast i nordligaste Sverige, Vesterbotten och Lappland, hvarest
medeltemperaturen under en del af våren och hösten vexlar en grad på
tre dagar. Långsammast försiggå de i Skåne och Blekinge, i det
vexlingen här uppgår till endast en half grad inom samma tidrymd.
I Jemtland och södra Lappland höjer sig temperaturen i vanliga fall
icke till 15°, utan upphör att stiga redan vid 14°.2—14°.6.

Medeltalet för temperaturens dagliga periodiska vexling i hela
Sverige är 4°. 2. I de inre delarne af landet öfverstiger den detta
tal, men understiger det i kusttrakterna. Vid vestkusten når
vex-lingen sitt maximum under maj månad, i de öfriga delarne af
landet under juni eller juli. I Lappland, Norr- och Vesterbotten samt
Jemtland inträder förutom detta sommar-maximum ännu ett maximum,
nemligen i mars. Minimum af periodisk vexling eger rum i hela
landet under december eller januari.

Nederbördens mängd är temligen jemnt fördelad på de olika
årstiderna, så att under ingen månad vegetationen hämmas af torka.
Den är icke så stor, att den kan utöfva något störande inflytande
på blomnings- och löfspricknings-fenomenet. Fruktmognaden åter
infaller på en tid, då nederbörden är som störst; det är därför
möjligt och t. o. m. antagligt att tidpunkten för detta fenomen
bestämmes i viss grad af nederbördsmängden uti de olika trakterna.

Tabellerna 2 och 3 visa, att de medeltemperaturer, vid hvilka
de särskilda periodiska fenomenen inträda, vexla i de olika områdena
inom ganska trånga gränser. Skilnaden mellan högsta och lägsta
medeltemperaturen utgör i medeltal för de observerade växtarterna:
för blomningen 2°.9 2, för fruktmognaden 4°.i3, för löfsprickningen
2°.45 och för löflällningen 3°.64.

En växtarts blomning inträffar i hela södra och mellersta Sverige
ända till 64:e breddgraden vid en temperatur, som skiljer sig föga
märkbart från normaltemperaturen, d. v. s. medium af artens
blomningstemperaturer i landets alla olika delar. Längre norr ut och i
Jemtland hindrar däremot vegetationsperiodens korthet och
temperaturens hastiga höjning de flesta växter att komma till blomning förr
än normaltemperaturen redan öfverskridits. De växter åter, hvilka
i södra och mellersta delarne af landet blomma vid en mycket hög
temperatur eller när temperaturen redan börjat sänka sig, komma i
nordligaste delarne af landet att utveckla sina blommor vid
temperaturer under normaltemperaturen, dels emedan temperaturen här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:45:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1881/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free