Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit utmärkt både genom de utstälda förträffliga kartorna och genom den
fullständiga öfversigt, som man erhöll af arbetets fortgång; der hade
nämligen utstälte en serie, begynnande med fotografier af de första pä fältet
utförda konceptkartorna och sedan steg för steg utvisande de särskilda
arbetena, tills kartan förelfige färdig till utgifvande. Några länder hade
åstadkommit ytterst rikhaltiga utställningar genom att exponera en mängd saker,
som stodo i ett mera lösligt sammanhang med den geografiska vetenskapen.
Så hade t. ex. Frankrike utstält en präktig samling fotografiska
afbildnin-gar af-franska katedraler; motivet till deras exponerande var, att inom olika
trakter af Frankrike herska olika kàtedraltyper. — Slutligen lemnades en
öfversigt af förhandlingarna vid de allmänna sammankomsterna och inom
de 8 sektionerna. Bland de af handlade ämnena kunna nämnas följande:
frågan om en gemensam nollpunkt för höjdmätningar (ansågs äunu ej mogen
för praktisk lösning); frågan om läget för en första meridian;
nödvändigheten att göra noggrannare observationer rörande kusttrakternas höjning
och sänkning; djurlifvet på de större djupen af Medelhafvet, äfvensom
riktningarna af hafsströmmarna inom detsamma; rättskrifningen af
geografiska namn m. m.
Kartografen Ljungström förevisade sedan planimetrar af olika slag,
såsom With-Wredeska linear-planimetern och Amslers polarplanimeter samt
antydde principerna för deras konstruktion och användning. I
sammanhang härmed förevisades och berördes äfven äldre instrumenter för ytors
uppmätning, såsom pollettskifva och pollettcirkel.
Efter föredragets slut redogjorde kanslisekreteraren Nordström för det
sätt, hvarpå planimetern, enligt en uppsats i Petermanns Mittheilungen 1865,
blifvit avvänd för den sannolikt hittills noggrannaste beräkningen af Nya
Hollands storlek, samt visade vid svarta taflan, huru man kan med
matematisk skärpa bestämma de för öfrigt mycket trånga gränserna för de fel,
hvarmed de sålunda vunna resultaterna kunna vara behäftade.
Kanslisekreteraren Nordström lemnade en redogörelse för
stereoskopets teori. Han förutsände den anmärkningen, att då detta instrument
lemnade ett medel, som genom intet annat kunde ersättas, att åskådligt
framställa geografiska föremål, borde en förklaring af instrumentet så mycket
mindre anses främmande för sällskapets förhandlingar, som en riktig
uppfattning af instrumentet synes i allmänhet förefinnas endast hos det fåtal,
som något närmare sysselsatt sig med fysikens studium. Efter
omnämnandet och vederläggandet af några allmänt gängse falska föreställningar
om anledningen till det intryck af fristående föremål, som erhålles vid ett
stereoskopiskt seende, utvecklades samt belystes dels genom angifvandet af
några enkla expérimenter dels genom ritningar å svarta taflan, de lagar för
menniskans binokulära seende, som ligga till grund för stereoskopet.
Vidare lemnades en kort historik öfver stereoskopet, hvarvid äfven beskrefs
det ursprungliga, af Wheatstone uppfunna spegelstereoskopet. Af det nu
uteslutande använda Brewsters linsstereoskop förevisades fiere olika
modifikationer, >vilkas särskilda fördelar och brister omnämndes, hvarjemte det
för dem alla gemensamma och väsentliga framhölls. Slutligen förklarades
det s. k. psevdoskopiska seendet och visades, huru hvarje normalt seende
person kan med tillhjelp deraf undersöka, huruvida han med stereoskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
