Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till kännedomen om tschuktscherna, af Osc. Nordqvist. - 2. Folkets namn och indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundadt yttrande. Säkert är, att tschuktscherna kalla dessa eskimåer
áyguan, kuststräckan längs Berings haf der de bo Áyguatl’ och detta
haf Ayguatl’en ánka. Som jag är böjd att tro, inbegripa såväl
rentschuktscherna som de vid Ishafvet boende kusttschuktscherna uti
detta namn äfven den tschuktschiska talande kustbefolkning, som bor
söder om Ostkap. Denna min förmodan grundar jag derpå, att alla
de tschuktscher, med hvilka jag under Vegas öfvervintring samtalade, och
som för mig uppräknade de längs kusten belägna tschuktschiska
byarna, påstodo, att Uedl’e, den första byn vester om Ostkap, är den
sista af tschuktscher bebodda plats, och att den följande byn Peek,
som enligt deras förklaring borde ligga strax söder om Ostkap, är
bebodd af áyguan. På samma sätt, sade de, är fallet med den öfriga
kuststräckan söder ut. Som redan blifvit nämndt, påträffade vi dock
uti byh Nunamo tschuktschisk befolkning. Under vistelsen der har
jag om denna bys befolkning antecknat bland annat följande:
Redan innan vi hunnit ankra, kom från byn en båt med karlar
till fartyget. Dessa voro inga eskimåer, som jag enligt flere
författares utsago hade trott, utan tschuktscher — åtminstone talade de såväl
sinsemellan som med mig tschuktschiska, så att jag förstod dem. De
använde dock några andra ord än de tschuktscher, som vi hittills sett.
Sålunda säga de i stället för tíntín (= is) ordet íl’íl. Eljest tyckes
språket vara, med undantag för några små olikheter uti uttalet, likt
de öfriga tschuktschernas. Eget är, att de tschuktscher, med hvilka
vi hittills sammanträffat, icke synas vilja erkänna dessa för sina
stamförvandter, utan kalla dem áyguan och deras land Ayguatl’. Sålunda
bådo tschuktschen Notti från Reraytinop och Ereren från Tápka, att
de skulle få följa med fartyget ett stycke öster ut, men icke längre än
till byn Uedl’e, ty längre bort bo áyguan, hvilkas språk de icke
förstå, och der de icke skulle få någon mat. Då vi på morgonen samma
dag, som vi kommo till Nunamo, passerade förbi Uedl’e, besöktes vi
af en mängd tschuktscher från denna by, hvilka äfven påstodo, att
uti Nunamo och i byarna söder ut bor ett annat folk. Sjelfva ville
Nunamo-borna icke veta af benämningen áyguan, utan kallade sig
likasom tschuktscherna längs Ishafskusten ánkadlli. Deras drägt, sättet
att klippa håret, qvinnornas tatuering och tältens form och inredning
äro alldeles desamma som hos andra tschuktscher.
Bygnadsmaterialet är olika och utgöres till största delen af hvalben och sälskinn,
då deremot de öfriga tschuktscherna dertill använda trä och för det
mesta renskinn. Äfven utseendet föreföll mig ofta vara eskimåiskt.
Som längre fram uti kapitlet om »religiösa begrepp» kommer att
omtalas, sålde tschuktscher från byn Nunamo utan att göra svårigheter
åt oss en sälskalle, hvilket ishafstschuktscherna aldrig hade gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
